Fredrik Kullberg är författare till bland annat reportageboken ”Kriget mot skönheten”, om den svenska rivningsvågen under efterkrigstiden, som nominerades till Stora fackbokspriset 2020. I sin sjunde bok, ”Svensk floskelordbok”, listar han runt 300 floskler som används främst av företag och organisationer, i så kallad managementjargong.
– Jag har precis som många andra gått runt och retat mig på de här märkliga ordsuffléerna som man dränks i som medborgare. Alltså innovation, flexibilitet, transformationsresa. Det visar sig när man skrapar på ytan att de inte betyder så mycket. Samtidigt kan det vara svårt att kritisera språket på en arbetsplats då man lätt framstår som lite dum, som någon som inte ligger i ”framkant”, säger Fredrik Kullberg.
Orden kommer ofta från tech-branschen och dess start up-kultur, där det är viktigt att dra till sig medias och investerares intresse. Uttrycken syftar till att få verksamheten att låta intressantare än vad den egentligen är och används inom skilda sektorer som ekonomi, kultur och politik.
– Vi har i dag en stor grupp människor som arbetar med organisation, med arbetsuppgifter som kanske inte alltid är så glansfyllda, men i den här framgångs- och karriärsideologin som härskar i dag är det väldigt viktigt att få det att verka fint och bra. Det leder bland annat till en titelinflation. Det heter till exempel inte längre personalchef, utan CHRO, Chief Human Resources Officer, säger Fredrik Kullberg.
Skapar en otydlighet
Risken med språkbruket tycker han är att det skapar en otydlighet.
– Det blir svårt att förstå vad som händer runt omkring oss, när man inte ens får prata om problem. Det är aldrig problem i en kommun eller ett företag, utan en vägg av kommunikatörer beskriver det istället som utmaningar, vilket är något positivt laddat. Det gör att man kan skylla ifrån sig längre ner i hierarkin, om bara de andra anstränger sig så fixar vi det här, för det är ju bara en utmaning, säger Fredrik Kullberg.
Även ord som associerar till marknadsvänlig politik, som marknadshyror, Davos och new public management, beskrivs på ett syrligt sätt i boken, men boken är inte politisk menar Fredrik Kullberg.
– Jag vänder mig emot alla typer av spridare av det här, från alla politiska riktningar. Jag är kritisk mot floskler, säger han.
Några floskler i Svensk floskelordbok
Absolut – ”jakande bekräftelseord inom arbetsliv och rekrytering. Uttryck för villkorslös positivitet och beundran inför överordnade; ett avvärjande av alla former av tvivel och distans”
Agil – ”person som rör sig mycket snabbt på sin arbetsplats, utan tydlig riktning; person som rör sig mycket på sin arbetsplats. Förekommer i meningar som Är du förändringsbenägen och har ett agilt mindset, och i begrepp som agilt ledarskap och agilt arbetssätt.”
Brinna – ”att uttrycka mycket stark entusiasm inför ett arbete eller en uppgift. Hyllad egenskap i affärspress och som efterfrågas i platsannonser: Vi söker dig som brinner för SharePoint och Office 365.”
Digitalisering – ”att effektivisera och automatisera så mycket som möjligt, i syfte att tjäna pengar och spara tid, undvika fysisk kontakt med människor, eller enbart som självändamål.”
Innovation – ”signalord i styrdokument, värdegrundshandlingar, strategiska planer och liknande för att markera dådkraft och nytänkande. Populärt begrepp inom ledarskap och reklam riktat till beslutsfattare.”
Tänka – ”ersättning för tycka, hävda, anse och liknande i offentligt språkbruk bland beslutsfattare med flera: jag tänker att det finns ett spännande genusperspektiv i digitaliseringen av skolan.”
Värdegrund – ”grundläggande (vanligt) folkvett i konsultförpackning; allmänt samlingsbegrepp för frågor som rör moral, etik, normer, relationer, demokrati, livsåskådning och annat av mer allmän karaktär. Vanligt är att företag och organisationer formulerar sin egen värdegrund på ett fantasifullt sätt, ibland gränsande till surrealistisk poesi.”