Anna Heuman har dykt in i diskussionstrådar i bloggar, på Twitter och på appen Jodel som riktar sig till unga personer och studenter. Hennes forskning visar att den som gör språkfel inte sällan möts av nedsättande och förlöjligande kommentarer.

– Jag hade räknat med att språk väcker känslor. Men jag hade inte väntat mig att en app som Jodel, som är anonym och väldigt informell, skulle ha en så stark ”rättningskultur”, säger hon.

Särskrivningar provocerar mest

Att stava fel eller inte kunna skilja ”de” från ”dem” upplevs ofta som provocerande. Men det finns en språksynd som är större än alla andra.

– Särskrivningar är det språkpoliserna nappar absolut mest på. De är enkla att identifiera och därför blir de också lätta att kommentera.

Jag tror att vi är många som tänker att särskrivningar blivit vanligare och mer accepterade?

– Vad jag vet finns det inga studier som mätt på det. Vad jag kan tänka mig däremot är att med digitaliseringen och sociala medier så ser vi mycket mer skrivet språk generellt, men också informellt språk. Vi har inte grindvakter och redaktörer på samma sätt, då kan man tänka sig att de här särskrivningarna syns mer i det vardagliga livet.

Ser det likadant ut med språkpoliser på andra sociala medier?

– Jag kan inte säga att det ser ut så här överallt. Men vissa mönster upprepar sig på de ställen jag har tittat på, så det finns anledning att tro att det förekommer vidare i samhället också. Jag tror att det finns en stark språkpoliskultur på många ställen, absolut, säger Anna Heuman.