Borde koranbränning vara ett hatbrott? Det tycker journalisten och författaren Atilla Yoldas som startat en namninsamling för att göra brännandet av islams heliga skrift till just det. Det var under påskdagen som listan skapades och den har i skrivande stund drygt 35 000 underskrifter. 

Initiativet kommer efter påskhelgens oroligheter. På flera håll i Sverige uppstod våldsamma kravaller efter det högerextrema partiet Stram kurs och dess ledare Rasmus Paludans manifestationer där en koran sattes i brand.

”Det handlar om sunt förnuft”

Initiativtagaren Atilla Yoldas vill med namninsamlingen – utöver att göra koranbränning till ett hatbrott – belysa muslimers utsatthet i Sverige.

– BRÅ har i flera rapporter konstaterat att det inte finns någon plats i Sverige där man inte riskerar att utsättas för islamofobi om man tillhör den gruppen. Så vi kan inte bara se den utsattheten utan att tänka ”finns det inget bättre sätt framföra religionskritik på än att bränna en helig skrift”, säger Atilla Yoldas.

Han tillägger:

– Det handlar om grundläggande respekt och sunt förnuft, och det är vad jag hoppas få fram med den här namninsamlingen.

Juristen: ”Som att införa hädelsebrott igen”

Men att göra koranbränning till ett hatbrott vore att ta ett kliv tillbaka i yttrandefrihetsrätten.  

Det menar juristen och professorn Joakim Nergelius som hävdar att en kriminalisering av koranbränning i praktiken skulle vara att införa hädelse igen. En lag som upphävdes 1970 i Sverige, tillika ett brott som bland annat August Strindberg stod åtalad för 1884. 

– Jag tycker inte det är en särskilt bra idé att på nytt kriminalisera hädelse. Jag tror att det skulle vara negativt för yttrandefriheten i Sverige. Det brottet avskaffades för att det för femtio år sen upplevdes ålderdomligt, säger Joakim Nergelius och fortsätter: 

– Yttrandefriheten omfattar även det som är religiöst anstötligt, och jag tycker nog att det ska få vara så, säger Joakim Nergelius.

Men att det skulle handla om hädelsebrott tycker Atilla Yoldas är bisarrt.

– Det handlar inte om att religion ska vara fri från kritik, det handlar om att det ska finnas en gräns för hur den kritiken får framföras, säger Atilla Yoldas.