I juni 2016 fick den omdebatterade filmpropositionen grönt ljus och sedan 2017 har svenska staten tagit ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken, något som Kulturnyheterna har rapporterat om tidigare. Den nya filmpolitiken innebar också att filmavtalet som tidigare styrt svensk filmproduktion skrotades.

För att inflytandet över svensk film skulle fördelas rättvist mellan Svenska Filminstitutet och branschen inrättades fyra branschråd där en bred krets av branschaktörer ingår. Tanken var både att öka branschens inflytande och bättre spegla svensk filmindustri.

Branschens inflytande begränsat

Förslaget fick kritik då vissa menade att råden istället skulle ge Filminstitutet ännu större makt. Den bilden bekräftas nu i en rapport från Statskontoret som presenterades under fredagen.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat hur Filminstitutet har anpassat sin verksamhet till den nya filmpolitiken och enligt rapporten har samarbetet med branschråden inte fungerat. Bland annat begränsas branschens inflytande av att mötena i råden bara hålls två gånger om året. Råden har inte heller fått återkoppling från Filminstitutet på hur deras synpunkter har tagits emot, skriver Statskontoret.

Uppmanar till ökad transparens

Statskontoret uppmanar Svenska Filminstitutet att förtydliga branschrådens roll för att förbättra samarbetet. Statskontoret råder också Svenska Filminstitutet att arbeta vidare med att öka transparensen i stödgivningen till filmproduktion.