Shakespearforskaren Brenda James och historikern William Rubinstein presenterar sina slutsatser i boken The Truth Will Out. Bokens innehåll är ännu inte helt känt, den kommer ut först senare i månaden, men en del av James och Rubinsteins teorier har redan presenterats.
Namnet i anagram
Namnet Sir Henry Neville dök upp när Brenda James studerade dedikationen till Shakespeares sonetter. Dedikationen ska i själva verket rymma ett anagram med Henry Nevilles namn. Efter den upptäckten tillbringade James fem år i olika arkiv.
Många forskare har tidigare hävdat att Shakespeare, med skolgång endast till tolv års ålder, omöjligt kunna skriva komplexa verk som Kung Lear, Trettondagsafton och Hamlet. James och Rubinstein använder den här frågeställningen som en av sina utgångspunkter och konstaterar att Sir Henry Neville passar betydligt bättre in i mallen.
Ledtrådar i Nevilles resor
Bland ledtrådarna om den riktiga upphovsmannen till Shakespeares verk finns, enligt James och Rubinstein, Nevilles rörelsemönster och resor under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Det skriver den brittiska tidningen The Independent.
Lika för lika utspelar sig i Wien. 1580 besökte Neville staden. Ett av pjäsens tema, lagar mot omoraliskt handlande, uttrycker idéer som Neville stötte på när han träffade en kalvinistisk filosof i staden.
Ett flertal pjäser, däribland Romeo och Julia och Köpmannen i Venedig, utspelar sig i norra Italien som Neville besökte 1581 och 1582.
Henrik V skrevs efter att Neville bodde i Frankrike som ambassadör 1599-1600. En del av pjäsen är skriven på franska, ett språk som Shakespeare själv inte talade.
Tidigare ifrågasatt
Att Shakespeare med begränsad skolgång, han kom inte in vid vare sig Oxford eller Cambridge, skulle besuttit tillräckligt med kunskaper i språk och geografi för att kunna författa några av teaterhistoriens mest hyllade verk, har redan tidigare ifrågasatts av en rad litteraturvetare och forskare.
Vad som inte ifrågasätts är dock att Shakespeare verkade som regissör, skådespelare och delägare vid den teater som framförde verken.
Anders Blåder
Ett flertal teorier
Neville är inte den första som tillskrivs Shakespeares verk. Ett flertal teorier har lyft fram namn som Bacon och Marlowe som möjliga författare till En midsommarnatts dröm, Stormen och Romeo och Julia.
Teorierna om Francis Bacon fördes fram någon gång under 1800-talet och bygger på textjämförelser av Bacons texter och Shakespeares pjäser. Ett tidigare vanligt argument för teorin var dessutom ett nonsensord i Love´s Labour´s Lost, som påstods vara ett anagram av Bacon. Teorin avfärdades under 1900-talet.
Edward de Vere, 17:e earlen av Oxford upphörde att skriva lyrik samtidigt som Shakespeare började att skriva sina verk. Enligt teorin fortsatte helt enkelt earlen av Oxford att dikta, men nu under lånad pseudonym för att inte förknippas med fel kretsar.
Författaren Christopher Marlowe figurerar i en av de mer fantasirika teorierna. Enligt denna teori ska Marlowe inte alls ha dödats i ett krogslagsmål 1593, utan i stället ha tagit sig till Frankrike och Italien där han fortsatte att skriva fast med förnyad stil. Shakespeare ska sedan ha lånat sitt namn till verken mot ersättning.
En fjärde teori gör gällande att William Stanley, 6:e earlen av Derby, och teaterentusiast författade Shakespeares verk. Några dikter från 1580-talet signerade W.S. och med earlen av Derbys handstil har också förts fram som bevis.
Källa: The Independent