Helene Schjerfbeck (1862-1946) var en av Finlands mest framgångsrika konstnärer och en pionjär inom finländsk modernism. När det 2018 blev klart att filmen om henne skulle göras väcktes en het debatt i landet eftersom den skulle göras på finska.
Kritiker menade att det var historieförvanskning och osynliggörande av den svenskspråkiga minoriteten, men regissören Antti Jokinen sa till Kulturnyheterna att kritikerna borde vänta tills de sett resultatet. Enligt honom skulle skådespelarna inte alls prata uteslutande finska och Schjerfbecks finlandssvenska bakgrund skulle vara tydlig. Resultatet?
– Om man inte vet att hon var finlandssvensk så förblir det nog en välbevarad hemlighet filmen igenom. Den är helt och hållet finskspråkig och först efter att filmen tagit slut så benämns hon som finlandssvensk i en efterföljande text, säger Martina Moliis-Mellberg som recenserat filmen för finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet.
Ljummet mottagande
Filmen har fått ett ljummet mottagande också av Finlands övriga kultursidor där den beskrivs som träig och alltför allvarlig, även om fotot och huvudrollsinnehavaren Laura Birn får beröm.
Martina Moliis-Mellberg tycker att för mycket fokus läggs på aspirerande konstnären Einar Reuter som Schjerfbeck tros ha haft en relation med.
– Det är synd att ingen talar svenska, men ett större problem med själva filmen är att den ska handla om en kvinna, men fokus ligger ganska långt på en man och på hennes antagna känslor för honom.