Det var i förra veckan som Högsta domstolen beslutade att det är olagligt för Wikimedia Sverige att sprida bilder på offentlig konst på sin sajt offentligkonst.se, som är en interaktiv karta där användarna själva kan ladda upp bilder och skriva presentationer till svensk offentlig konst.
Efter beslutet har Kulturnyheterna fått flera frågor från tittare om hur HD-beslutet ska tolkas för allmänheten. Får du som privatperson fortfarande lägga upp bilder på statyer på till exempel Facebook och Instagram?
– Mitt svar på den frågan är nej, det är inte riskfritt att sprida bilder på offentlig konst, säger Marianne Levin, professor i civilrätt på Stockholms universitet, med immaterialrätt som specialitet.
Tror du att vi kommer få se privatpersoner som åtalas för detta nu?
– Nej, det tror jag däremot inte.
Det låter dubbelt?
– Det är dubbelt eftersom ett åtal skulle kräva att en konstnär känner att den blivit av med något i och med detta, och blir tillräckligt upprörd för att orka driva det, säger Marianne Levin.
– Men man ska alltid vara försiktig när man sprider bilder på konstverk på nätet. Varje användning som inte är medgiven är ju en exemplarframställning i teorin, och där har upphovsmannen ensamrätt.
Inte fritt fram
Marianne Levin menar att man inte bör dra för höga växlar på HD:s beslut, eftersom domstolen svarar specifikt på vad som gäller för databaser som Wikimedia Sverige.
Samtidigt är domen prejudicerande, och anger inte uttryckligen att det är fritt fram att sprida konstbilder på tjänster som Facebook eller Instagram. Det är till exempel inte tillåtet att sprida offentlig konst på nätet i Frankrike, Norge och Danmark.
Per Jonas Nordell är professor i rättsvetenskap på Stockholms universitet, och disputerade i just bildupphovsrätt. Han delar Marianne Levins tolkning av HD-beslutets konsekvenser för allmänheten.
– Svaret är nej, det är inte fritt fram att dela bilder. Men om man går till realiteter är chansen för att åka dit liten, säger han till Kulturnyheterna.
Nordell tror med andra ord inte heller att enskilda konstnärer kommer att driva åtal, utan att fallet främst handlat om att få fram ett avtal med Wikimedia Sverige. Detta säger också organisationen Bildupphovsrätt, som är målsägare i konflikten med Wikimedia.
– För mig finns det ingen anledning att skrämma upp privatpersoner. Jag finner det osannolikt att en enskild konstnär kommer åtala någon, när Bildupphovsrätt sagt att de inte tänker jaga privatpersoner, säger Catarina Ekdahl, upphovsrättsjurist, med reservationen att ett åtal ”är möjligt i teorin”.
Okej att fota för privat bruk
När det kommer till offentlig konst är det i dagsläget tillåtet att fotografera den för privat bruk, samt framkalla analoga, fysiska bilder. Man får också trycka upp fysiska vykort och sälja vidare.
Vad som däremot gäller på nätet kommer inte att vara skrivet i sten, förrän den specifika frågan behandlas av lagstiftare eller Högsta domstolen. Beslutet att Wikimedias konstsajt är olaglig, öppnar med andra ord för en viss otydlighet med vad som ska gälla för konstbilder på nätet i framtiden. Per Jonas Nordell manar till viss försiktighet tills vidare.
– Som privatperson ska man för framtiden vara försiktig. Men jag har lite svårt att se exakt vad HD:s beslut kommer bära med sig. Och det är med viss förvåning: HD har dömt enligt lagen, men har nog haft lite svårt att se konsekvenserna av sitt beslut i en digital värld, säger han.