Den belgiske regissören Ivo van Hoves gästspel under Bergmanfestivalen med föreställningen After the rehersal/Persona under fredagen är startskottet för en våg av Persona-tolkningar på svenska scener den kommande månaden. Dagen efter har Persona, persona, persona premiär i Dramatens Tornrum.
Senare i september går Persona, persona, perosna även att se i en tolkning på Malmö Stadsteater i en samproduktion med Deutsches theater Berlin.
Lockande schizofreni
– Det är en väldigt tolkningsbar pjäs och film. Dels handlar det som två kvinnor. Det är väldigt ovanligt. Det ser man inte så ofta så bara det eggar en att veta mer, säger Bahar Pars som är en av skådespelarna och regissör till föreställningen Persona, persona, persona och tillägger:
– Den handlar ju om identitet, om roller, om masker, de vi bär i samhället och de vi bär för oss själva. Och det är väl alltid aktuellt för det är att vara människa.
Dramatikern Dimen Abdulla, som skrivit manuset till Persona, persona, persona, berättar att hon bland annat blev starkt inspirerad av det suggestiva i Persona.
– Det lite psykotiska, det schizofrena, det faktum att två kvinnor får pågå på en sådan nivå där de nästan är obegripliga och att de inte går att placera i en tydlig kontext eller samtid, säger hon.
En av Bergmans personliga favoriter
Persona är en av de filmer som Ingmar Bergman var mest nöjd med och filmverket i sig inspirerar än idag till nya tolkningar, det menar regissören Mette Aakerholm Gardell, som analyserat Bergman ur ett queer-perspektiv.
– Han stannar upp den filmiska berättelsen och gör oss som publik medveten och hela det projektet i sig själv, det tycker jag är väldigt queer.
Mette Aakerholm Gardell tror inte att Bergman själv hade varit så förtjust i att få etiketten “queer” men att det ändå finns ett behov av att göra det för att kunna synliggöra fenomen.
– Om queer betyder att ifrågasätta normer och maktstrukturer så tror jag att Ingmar Bergman var queer. För han var en undersökande och ifrågasättande. Och han var nyfiken på det mänskliga psyket och hur vi “oppererar” socialt och “spelar” sociala spel.