Under måndagen presenterade public service-kommittén reglerna för bolagens kommande tillståndsperiod 2026-2033.
Källor har gjort gällande att det finns en stor splittring mellan Tidöpartierna och oppositionen. Men kommitténs ordförande Göran Hägglund (KD) tonar under dagens pressträff ner motsättningarna.
– Enigheten är större än vad man kanske föreställt sig bland de viktiga frågor som rör public service uppdrag. Det ska fortsatt vara brett formulerat och verksamheten inte ska detaljregleras, säger han.
Men flera frågor delar partierna. S, V, MP och C reserverar sig mot flera av majoritetens förslag.
Ingen reglering av text
På pressträffen sade Hägglund att det inte är tänkt att public service-bolagen ska ägna sig åt att göra ”webbtidningar”, men textpubliceringar föreslås inte regleras. Något som kritiseras av Tidningsutgivarna, TU, som tycker att det snedvrider konkurrensen.
– Jag är orolig att vi ska hamna i samma situation som vi är i nu. Redan 2018 slog riksdagen fast att public service-bolagen ska fokusera på rörlig bild och ljud. Men så är inte fallet i dag, säger Johan Taubert, vd på TU.
Vd:arna kritiska
SVT:s vd Hanna Stjärne är bekymrad över oenigheten.
– Det är häpnadsväckande och faktiskt unikt i modern tid att kommittén inte lyckats komma överens. Breda politiska överenskommelser har länge varit en hederssak för svensk mediepolitik. Ytterst handlar det om SVT:s oberoende, säger hon.
Även Sveriges Radios Cilla Benkö ser skäl till oro.
”Det är utmärkt att utredningen slår fast att vi fortsatt ska ha ett brett uppdrag. Samtidigt finns det skäl att känna oro över det glapp som finns mellan våra ekonomiska behov och det som utredningen föreslår. Jag ser en betydande risk att Sveriges Radio tvingas till omfattande besparingar.”, säger hon.
Uppräkningen av anslag blir mindre än vad bolagen har äskat. Bolagen kommer att få 3 procents höjning av anslag 2026, 2 procents höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2033.
Javascript är avstängt
UTREDNINGENS FÖRSLAG
- Brett uppdrag: Innehållsuppdraget ska även fortsättningsvis vara brett formulerat.
- Teknikneutralitet: Kravet på opartiskhet och saklighet ska inte bara gälla i tv- och radioprogram utan ska vara teknikneutralt och gälla även publiceringar i t ex sociala medier. Bolagens alla publiceringar ska kunna granskas av granskningsnämnden.
- Textpubliceringar: Någon detaljreglering av hur text får användas digitalt föreslås inte, men texten ska vara innebära en ”kompletterande verksamhet” till ljud och rörlig bild.
- Dialog med andra nyhetsmedier: Det bör ställas krav på SVT och SR att ha en kontinuerlig dialog med konkurrerande kvalitativa nyhetsmedier, men någon direkt reglering av denna samverkan föreslås inte i utredningen.
- Sociala medier: De egna plattformarna ska vara prioriterad distributionskanal på internet. All distribution i andra kanaler ska föregås av en risk- och konsekvensbedömning.
- Pengarna: Public service-bolagen kommer att få 3 procents höjning av anslag 2026, 2 procents höjning av anslagen 2027-2030 och 1 procent 2031-2033. De senaste åren har bolagen fått 2 procents ökning av anslag årligen. Public service fick 9,1 miljarder kronor 2024.
- Speglingsuppdraget: Kommittén föreslår att villkoret om spegling ska ändras så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen. Man vill ta bort kravet på jämställdhet och mångfald i sändningstillståndet då detta krav redan ingår i demokratibestämmelsen.
- Sammanslagning: Kommittén föreslår att en sammanslagning av public service-bolagen bör utredas.
Alla frågor där partierna är oense – reservationerna från S, V, C, MP:
- Speglingsuppdraget: Det finns en formulering i det nuvarande tillståndet som lyder: man ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Nu står det ”spegla hela befolkningen”. Reservanterna anser att det bör finnas en formulering om att programverksamheten ska bedrivas ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Majoriteten anser att det redan finns med i public service-lagen.
- Nationella minoritetsspråk och teckenspråk: Oppositionen reserverar sig mot att det samlade utbudet av minoritetsspråken samiska, meänkieli och romani chib ska uppgå till minst 2025 års nivå. De anser att utbudet på dessa språk, på samma sätt som föreslås för jiddish borde öka under tillståndsperioden jämfört med 2025.
- Vilken betydelse ps-bolagens digitala tjänster och texter har haft för tidningarnas dåliga ekonomi: Reservanterna anser inte att ”textanvändningen går för långt”. Man är överens i sak, men inte gällande verklighetsbeskrivning. Majoritetspartierna lägger för stor vikt vid SVT:s textproduktions inverkan på skrivna medier, anser reservanterna.
- Reservanterna ställer sig inte bakom uppföljning av ps-bolagens uppdrag: De delar inte majoritetens slutsats om att fokus på granskning och uppföljning leder till stärkt legitimitet.
- Externa internetplattformar: T ex att SR:s poddar finns på flera plattformar, som Spotify. Majoriteten anser att det ska vara återhållsamt, tidigare löd formuleringen ”bör”. Reservanterna håller inte med om att det ska vara återhållsamt.
- Antalet kanaler: Majoriteten tycker att SR och SVT ska sända i 2 – 4 kanaler. Reservanterna anser att det bör vara som det är idag.
- Bolagssammanslagning: Regeringen bör tillsätta en utredning för att se om public servicebolagen ska slås ihop – reservanterna emot.
- Reservanterna vill tilldela bolagen mer pengar
- Återgång till förhandsprövningssystemet, även gällande kärnuppdraget
