Mjuk och hård. Isig och eldig. Vag och vass. En musik att nästan ta på. Lisa Streichs känsliga klangvärld har en unikt taktil kvalitet.
Kungliga filharmonikerna sprider hennes toner i ljudmoln mjuka som mossa. Själv talar hon om sin förtjusning i ”mögliga” ackord; avsiktligt vagt orena. Sköra, skira, skeva, rentav svampiga.
Jag har aldrig hört sådana ljud från en symfoniorkester. Till skillnad från merparten tonsättare tycks Lisa Streich inte sträva efter organisk utveckling, ej heller kontrapunktiskt finlir.
Hennes musik är snarare idébaserad: hon hänvisar till foton, essäer, skulptur som inspiration. För lyssnarörat blir de ohörbara – som det ”vita bläck” Lisa Streich refererar till i ”Medusa”.
Men det gör inget. ”Medusa” är en spektakulär trumpetkonsert som här uruppfördes av Kungliga Filharmonikerna, där solisten också fick spela på trädgårdsslang.
Äggskärare är en annan hushållsartikel som Lisa Streich gärna komponerar för, när hon inte applicerar små motorer på instrumenten. Sådant gör hon i sin kammarmusik, men jag tycker hon är som bäst i det stora formatet.
Tonsättarweekend: Lisa Streich
Konserthusets årliga tonsättarfestival startade 1986 och har som uppdrag att under fyra dagar belysa vår tids stora tonsättare.
I år framfördes tolv verk av Lisa Streich i samarbete med Kungliga Filharmonikerna, Norrköpings Symfoniorkester och Kammarensemblen.
Lisa Streich
Internationellt erkänd tonsättare, född 1985, i Värmland.
Förra året spelade Berlinfilharmonikerna hennes ”Ishjärta” och i Hamburgs konserthus Elbphilharmonie uruppfördes hennes ”Flügel”. I Huddersfield, den viktigaste brittiska festivalen för ny konstmusik, var Lisa Streich huvudperson.
