Fler ska kunna ta del av vårt gemensamma kulturarv, och det offentliga samtalet om kulturarvet ska ”vidgas och fördjupas”, skriver regeringen i sitt förslag om en ny kulturarvspolitik.
Samtidigt ska statens inblandning i hur institutioner förvaltar kulturarv minimeras – politiker ska inte kunna påverka museerna.
– Med det här förslaget kan vi formalisera principen om museerna som oberoende kunskapsinstitutioner. Kulturarvet behöver nå ut till fler människor i hela landet och bli en angelägenhet för fler, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), enligt ett pressmeddelande.
Kulturarvet är inte någonting statiskt, slår regeringen fast. Utan något som ”förändras över tid”. De skriver:
”Med en tilltagande polarisering mellan grupper i samhället är det viktigt att se att olika sätt att närma sig det förflutna inte utesluter varandra.”
Riksdagen röstar om förslaget
Förra året presenterade regeringen en museiutredning, som bland annat kritiserades för att inte behandla utställningsersättning till konstnärer och för att tillåta museer att gallra mer i sina samlingar. Det förslaget föreslås bli lag med den nya kulturarvspolitiken. Även ändringar i kulturmiljölagen föreslås.
Ansvarig myndighet för den nya, sammanslagna kulturarvspolitiken ska vara Riksantikvarieämbetet, enligt regeringens förslag. Myndigheten ska ha en samlande funktion för frågor om kulturarv och ett samordningsansvar för museifrågor.
Nu ska regeringens lagrådsremiss lämnas till Lagrådet, som granskar om förslaget strider mot någon befintlig lag. Därefter bearbetas förslaget och lämnas till riksdagen, som röstar om det.
Begreppet kulturarv innefattar inte bara fysiska föremål, som byggnader eller fornlämningar. Det kan till exempel även handla om berättelser och traditioner. Existentiella frågor som rör förankring eller tillhörighet.