Årets ESC-final handlade precis som de senaste åren inte bara om musik, utan även om politik. Framförallt Ryssland hamnade återigen i skottlinjen, främst på grund av de hårda antigaylagar som stiftades i landet 2013.
Redan inför finalen 2014 blev det ryska bidraget, framfört av gruppen Tolmachevy sisters, så högljutt utbuat att arrangören EBU beslutade att lägga på förinspelade applåder inför årets omgång av finalen för att gardera sig inför liknande missnöjesyttringar.
Även under jubileumsshowen ”Eurovision song contest firar 60 år”, som arrangerades av BBC tidigare i år, överröstades konferenciererna Petra Mede och Graham Norton av burop då de presenterade den ryske artisten Dima Bilan.
Men trots arrangörernas ansträngningar fylldes arenan Wien Stadthalle i den österrikiska huvudstaden i lördags återigen av burop när det var dags att rösta för det ryska bidraget ”A million voices”, som framfördes av Polina Gagarina.
Ses som en seger
Trots buropen knep Gagarina andraplatsen i tävlingen, en bedrift som i en artikel i den ryska affärstidningen ”Kommersant” i dag hyllas som en seger av musikkritikern Boris Barabanov.
Enligt Barabanov kan årets tävlingsresultat på alla sätt ses som en framgång, då han hävdar att ryska medier det senaste året ägnat mycket kraft åt att beskriva den antiryska stämning som råder i Europa.
Han poängterar också att även länder där man lagstiftat kring enkönade äktenskap valde att ge Ryssland höga poäng:
”Under finaldagen röstade man i Irland fram en lag kring enkönade äktenskap, och ändå gav irländarna Ryssland och dess homofoba lagstiftning 8 poäng.”
I sin artikel fortsätter Boris Barabanov därefter med att lista andra länder där homoäktenskap är tillåtna och som trots detta gav Ryssland höga poäng i ESC-finalen:
”Enkönade äktenskap är lagstadgade i Belgien, Spanien, Portugal, Danmark och i Frankrike – länder som alla gav oss 10 poäng. ”
”Det som räknas är en bra låt”
Barabanov hävdar vidare att: ”Andraplatsen är en ovedersäglig seger över stereotypen att röstningen sker enligt nationalistiska och geografiska principer”. Han avslutar sin artikel med att fastslå att: ”Vad Polina Gagagina visade var att det som räknas, precis som tidigare, är en bra låt och en stark röst. ”
Men att ESC är en tävling som långt ifrån uteslutande handlar om musik visade sig dock i att ett flertal länder valde att ge Ryssland låga poäng eller helt enkelt ignorerade landet genom att, som Litauen, ge dem 0 poäng.