En man står i gul tröja och mask bakom ett fängelsestängsel

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör hur rap, film och målning av masker används för att rehabilitera gängkriminella i Colombia Foto: ur filmen A letter to myself

Så används kultur i kampen mot gängvåldet: ”Oerhört effektivt”

Uppdaterad
Publicerad

Storbritannien och Colombia är två länder som liksom Sverige kämpar med ett gängvåld som kryper allt längre ned i åldrarna. Där har man börjat använda musik och annan kultur som en möjlig väg att förebygga och få människor att lämna kriminaliteten.

Ciaran Thapar arbetar som ungdomsstödjare i London och som skribent i bland annat The Guardian. Han har länge använt musik som ett verktyg för att nå fram till unga, oavsett om det är i skolor, fritidsgårdar eller ungdomsfängelser.

– I ett läge där många unga går igenom trauman dagligen så är musik ett sätt att få utlopp för sina erfarenheter. Resultatet kanske inte alltid är det som resten av samhället hade önskat, men det gör det inte mindre viktigt.

Ett sätt att kommunicera

Han jobbar framför allt med textanalys, där unga får läsa texter av rapartister för att få igång diskussioner om etik, samhällsstrukturer och språk. Det är också ett sätt att få unga pojkar att över huvud taget kommunicera med en vuxenvärld de ofta känner stor misstro till.

– Bara att sätta sig ner och prata om deras favoritmusik kan vara väldigt kraftfullt, för det signalerar att de är betydelsefulla och att jag vill lyssna på dem.

”Är oerhört effektivt”

Mathew Charles är före detta utrikeskorrespondent på BBC med lång erfarenhet av att bevaka gängvåldet i Colombia. Idag är han forskare vid Universidad externado de Colombia och undersöker hur kultur kan användas både för att förebygga och erbjuda en väg ut ur kriminalitet.

– Att som ung person få möjlighet att uttrycka sig genom kultur är oerhört effektivt, det är en genväg till att börja reflektera över sin personlighet och livssituation, säger han.

Låg tro på sin egen framtid

En sak som är gemensamt hos många unga kriminella är att de har en starkt negativ syn på sina framtidsutsikter, menar Charles. Många tänker att vad de än gör så kommer det att misslyckas.

– I forskningen märkte vi att unga som skriver en raptext om sig själva utvecklar en mer positiv syn på sin egen situation.

Hör mer om hur Mathew Charles arbetat med unga gängkriminella i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.