Så blev fritidshuset en succé i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Sportlovet är här. En tid då många åker till sina stugor, i alla fall ett vanligt år. Och intresset för just fritidshus har ökat markant under coronapandemin. Sverige är också ett av de länder där det finns flest fritidshus per invånare. Kulturnyheterna frågar sig varför vi är så besatta av våra stugor. 

Sommarstuga, fjällstuga eller lantställe. Fritidshuset har många namn och just nu är intresset för det rekordstort. På ett år, mellan februari 2020 och februari i år, har priserna gått upp med 11 procent, enligt Svensk mäklarstatistik. Susanna Rolfsdotter Eliasson är etnolog och har forskat på svenskarnas relation till fritidshus.

– Jag kunde se ett ökat intresse redan innan coronapandemin, men självklart leder begränsat resande och hemarbete till att man får upp ögonen för det här som alternativ, säger hon.

Romantiserad bild av stugan

Men fenomenet med att ha fritidshus är extra starkt i Sverige oaktat pandemi och restriktioner. I Norden och Kanada finns flest fritidshus per tusen invånare.

– Vi har en väldigt romantiserad bild av fritidshuslivet i Sverige. Den lilla röda stugan med vita knutar och kanske en svensk flagga som vajar på tomten. Många har även minnen av att ha växt upp med fritidshus, säger Susanna Rolfsdotter Eliasson.

Tradition sedan 1500-talet 

Traditionen med fritidshus går tillbaka till 1500-talet, då var det ett nöje reserverat för adeln. Först under 1900-talet, när välståndet ökade och många flyttade till storstäderna, fick fler ur alla samhällsklasser tillgång till fritidshus.

– Det började som en idé om friluftslivet som något stärkande och hälsosamt. Svenskarna fick längre sammanhållande semester. Många industrier byggde fritidsbyar till sina anställda. Sen hade vi den här speciella situationen att vi inte var inblandade i andra världskriget utan fick en bättre skjuts i ekonomin. På 50- och 60-talen byggdes det oerhört mycket fritidshus i Sverige, säger Susanna Rolfsdotter Eliasson.

Ny generation stugägare 

Även om byggandet har stannat av sedan dess är efterfrågan på fritidshus fortsatt hög. Men om tidigare generationer skröt med sina fritidshus, så är dagens miljömedvetna stugägare mer ambivalenta till att äga fritidshus. Det menar Susanna Rolfsdotter Eliasson som nyligen har disputerat på en avhandling om den nya generationens stugköpare, 70- och 80-talister.

– Att ha två boenden är något man nästan måste ursäkta sig för eftersom det finns många som inte har tak över huvudet. Det är inte heller försvarbart att ha ett hus där värmen står på året om, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.