SVT, SR och UR styrs av sitt sändningstillstånd som har förnyats vart sjätte år, framöver vart åttonde. Nästa börjar gälla 2026 – och här finns utrymme för partierna att staka ut en annan väg för public service.

Inför ett nytt tillstånd startar regeringen en utredning, som i sin tur jobbar fram ett förslag på hur de nya tillståndet ska se ut. Därefter ska riksdagen godkänna ramarna i tillståndet.

I den här processen finns det möjlighet för politikerna att påverka inriktningen för public service.

I det nuvarande sändningstillståndet som började gälla 2020 finns bland annat bestämmelser om att SVT:s kulturutbud ska ”fördjupas, utvecklas och vidgas”, att sändningarna på minoritetsspråken ska öka och att ”programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”.

Det här är exempel på villkor för uppdraget – som alltså går att ändra när ett nytt sändningstillstånd ska tas fram.

”Bolagen styr programmen”

När ramarna är klubbade lägger regeringen sista handen på tillståndet och skickar till public service-bolagen för godkännande. Därefter kan det sättas i bruk.

Men kan politikerna bestämma över vad som faktiskt hörs och visas i programmen?

– Politiker kan ange inriktningen, men de kan aldrig gå in och ändra i själva programverksamheten. Allt programrelaterat styr bolagen själva över helt och hållet, säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv.

Finns det möjlighet att ändra på det genom ett nytt sändningstillstånd? Så att politikerna kan vara mer specifika kring vilka program som ska sändas?

– Enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är det ansvarig utgivare som beslutar om själva innehållet.

Budgeten kan ändras

SD vill minska kostnaderna för public service och M säger att man vill effektivisera finansieringen. Och det är möjligt för riksdagen att ändra i budgeten under den kommande mandatperioden.

I början av varje nytt sändningstillstånd fattar riksdagen ett så kallat riktlinjebeslut om hur mycket öronmärkta pengar public service-bolagen borde få varje år. Just nu delar SVT, SR och UR på ungefär 8,5 miljarder kronor om året.

Men anslagen går att ändra varje gång en ny budget röstas igenom i riksdagen – även om det inte hör till vanligheterna.

– Riktlinjebeslutet är inte juridiskt bindande. Men det normala är att man följer det ursprungliga riktlinjebeslutet, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.