I SVT:s valkompass får riksdagspartierna ta ställning till påståendet ”public service ska ha ett smalare uppdrag”.
Ett ”mycket bra förslag” tycker SD, som vill att public service ska fokusera på samhällsinformation och nyheter, snarare än underhållning.
– Det finns vissa program som man kanske inte skulle producera själva. Jag tänker typ dejtingprogram för präster och bantningsprogram för hundar som skulle kunna överlåtas till kommersiella aktörer, säger Bo Broman, partiets kulturpolitiske talesperson.
SD vill även tillsätta en utredning för att undersöka om SVT, SR och UR skulle kunna slås ihop till ett gemensamt bolag, något man tror skulle kunna spara pengar.
– Det skulle göra att två nyhetsredaktioner blir en, tre stabsorganisationer och tre vd:ar blir en. Det är ett sätt att göra det lite smalare.
S: ”Ska vara bredd och spets”
Socialdemokraterna tycker att en avsmalning av public service-uppdraget är ett ”mycket dåligt förslag”.
– Det ska vara bredd och spets. Det betyder alltfrån samhällsviktig journalistik och dokumentärer till film och underhållning. Ytterst är det en jämlikhetsfråga: Alla har inte råd att betala varje månad till olika streamingtjänster, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
S ser inte att verksamheten skulle gynnas av en sammanslagning av SVT, SR och UR.
– Det får aldrig bli en fråga för att finansiera skattesänkningar eller genomföra kraftiga besparingar i programverksamheten, säger Jeanette Gustafsdotter.
Föreslår grundlagsskydd
Socialdemokraterna vill (liksom V, MP, C och L) se att public service-bolagens oberoende ska grundlagsskyddas. Frågan har aktualiserats de senaste åren efter att statliga medier i bland annat Polen, Ungern och Ryssland har fungerat som propagandaorgan för ländernas regeringar.
– Det är extremt viktigt att se till att politikerna inte lägger sig i innehållet, säger Jeanette Gustafsdotter (S).
Men SD tycker inte att ett grundlagsskydd är rätt väg att gå. Mediesamhället ändras fort, och risken är att man låser public service vid en ineffektiv modell, tycker Bo Broman (SD).
– Ska vi verkligen grundlagsskydda det public service vi har idag när vi inte har en aning om hur samhället ser ut om tjugo år?
Så tycker partierna om public service-uppdraget
I SVT:s valkompass får riksdagspartierna ta ställning till påståendet ”Public service ska ha ett smalare uppdrag”. Så här svarar partierna:
Mycket dåligt förslag
Centerpartiet
”Vi värnar public service oberoende och roll i samhället. Public service ska bevaka hela landet och granska samhället ur många perspektiv.”
Liberalerna
”Liberalerna värnar public service-mediernas funktion i samhället. De har till uppgift att bedriva radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende, opartiskhet och saklighet. Vi vill därför att public service fortsatt ska ha ett brett uppdrag och vi ser det som vår uppgift är att värna och främja dess oberoende och kvalitet.”
Miljöpartiet
”Det är viktigt med ett starkt och brett public service som speglar hela Sverige. Vi vill skydda public service i grundlagen, för att skydda verksamheten mot politisk styrning. För att ett starkt och brett public service ska kunna värnas behöver finansieringen vara stabil och långsiktig. Vi anser att finansieringen ligger på en bra nivå idag.”
Socialdemokraterna
”Vi anser att public service ska ha erbjuda ett brett uppdrag och ett programutbud av hög kvalitet. Alla ska kunna hitta program som är intressanta.”
Vänsterpartiet
”Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är viktigt för demokratin. Den ska ha ett utbud som gör att den som vill ska kunna klara sig utan dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, nyheter, underhållning och utbildning.”
Ganska bra förslag
Moderaterna
”Moderaterna värnar och vill stärka Public services kärnuppdrag. Vi vill att finansieringen av Public service effektiviseras och att granskningen av Public service förbättras för att säkerställa opartiskhet och saklighet.”
Mycket bra förslag
Kristdemokraterna
”Kristdemokraterna ska verka för att värna public service, som ska finnas tillgängligt brett i de kanaler som människor använder. För att stärka public service legitimitet över tid behöver uppdraget smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt, samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud.”
Sverigedemokraterna
”Sverigedemokraterna anser att public service har ett allmänintresse och det är därför viktigt att det finns kvar, men public service behöver bli vassare och smalare. Vi föreslår därför att Sveriges tre public service-bolag slås samman till ett bolag, vilket skulle möjliggöra att resurser kan användas mer effektivt.”
Public service
Public service består av tre olika företag: SVT, Sveriges radio och Utbildningsradion.
Bolagen delar på drygt 8,5 miljarder kronor per år och verksamheten betalas av de som är över 18 år, har inkomst och betalar skatt.
SR, SVT och UR är aktiebolag som ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Ledamöterna utses av regeringen efter förslag av de politiska partierna. Förvaltningsstiftelsen har bildats för att främja bolagens oberoende. De bestämmer inte hur mycket pengar public service ska få och får inte heller besluta om bolagens organisation eller verksamhetsinriktning
Public service-företagen har sändningstillstånd som beslutas av regeringen. Tillstånden gäller under sex år, sedan görs en översyn. Nuvarande period började den 1 januari 2020 och pågår till den 31 december 2025. Sändningstillstånden innehåller särskilda villkor för public service som till exempel vilken typ av program de ska sända.
Källa: Myndigheten för radio och tv