Styrbjörn Gustafsson är förläggare på bokförlaget Tranan, som gett ut flera av Göran Malmqvists översättningar av bland andra den kinesiske författaren Mo Yan och den taiwanesiske poeten Yang Mu. De samarbetade också med utgivningen av vad som blev Göran Malmqvists sista romanprojekt: Guldfisken som älskade att sjunga Mozart : femtio kortromaner, från 2013.

– Vi hade alltid ett gott och fint samarbete under de här åren. Mina minnen av honom är bara positiva, såväl professionellt som vänskapligt, säger Styrbjörn Gustafsson.

Malmqvist och Gustafsson fann varandra i en gemensam passion för den asiatiska litteraturen, som präglar såväl Tranans utgivning som Göran Malmqvists omfattande översättargärning. De såg båda hur den svenska bokutgivningen dominerades av västerländska språk, och i Malmqvists arbete för att introducera kinesiska författarskap i Sverige ser Styrbjörn Gustafsson en enormt viktig kulturgärning.

– Han har varit den ledande sinologen i många år, det är nog ingen annan som kan mäta sig med honom där. Han var den store introduktören av den kinesiska litteraturen i Sverige, och det är en stor gärning.  

”En Indiana Jones-typ”

Kinakännaren och kulturredaktören för Kvartal, Ola Wong, beskriver Göran Malmqvist som en ”intellektuell äventyrare”.

– En typ som inte finns längre. Han åkte i väg till Kina och gjorde fältarbete mitt under brinnande inbördeskrig. Han var engagerad i demokratin och blev persona non grata för att han sa sanningen om övergreppen under Mao-tiden, när tidsandan i Sverige i övriga kulturvärlden snarare var maoistisk, säger han.

Efter en tid utomlands, i bland annat Australien, återvände Göran Malmqvist till Sverige och byggde, enligt Ola Wong, upp kinesiskan vid Stockholms universitet från grunden. Där introducerade han eleverna inte bara i språket utan i kulturen: maten, poesin, traditionerna.

– Han var en Indiana Jones-typ. Inte rädd för att ta en konflikt, tolererade inte rasism, var alltid lojal med den kinesiska kulturen och försökte lyfta den men höll inte med kommunistpartiet och vågade säga det.

Symbolisk pappa i ”familj av kufar”

Göran Sommardal är poet, kritiker, radioproducent och översättare från kinesiska, doktorerade i sinologi vid Stockholms universitet under Göran Malmqvist.

– När jag började läsa kinesiska var han min lärare och han var min handledare när jag skrev min doktorsavhandling. Vi var inte så många på den tiden, så vi blev någon slags kuf-familj där han var låtsaspappa, säger han.

Göran Malmqvist översatte allt från svårlästa klassiker till modern litteratur och lyrik, säger Göran Sommardal.

– Han var väldigt trevlig men sträng. Han var den som lärde mig att läsa klassisk kinesiska i expressfart, som man var tvungen till. När man lade manken till var han extremt uppmuntrande och generös med att dela med sig av sina kunskaper.

Sinologen Lars Ellström studerade också under Göran Malmqvist och mötte honom första gången på 60-talet.

– Göran var min professor. Jag hade en stor respekt för honom som lärare, nästan på ett kinesiskt vis. Jag grips av en stor känsla av saknad, säger Lars Ellström när han nås av beskedet.

– Han har haft en väldigt stor betydelse för att sprida kunskap om Kina och kinesisk litteratur i Sverige.

”Modig med stort civilkurage”

Journalisten och författaren Göran Leijonhufvud minns Göran Malmqvist som modig med ett stort civilkurage.

– Han tog stark ställning emot vissa inslag i den kinesiska regimen och stödde studenterna under demonstrationerna i Peking våren 1989. Efter att han fördömde massakern där fick han svårt att resa till Kina under en tid.

Göran Leijonhufvud, som också hade Malmqvist som professor på 60-talet, berättar att Malmqvist tog studenternas önskan om att läsa maoistiska skrifter med jämnmod.

– Han köpte det delvis och lät oss läsa dem men fortsatte samtidigt bedriva en spännande och ögonöppnande undervisning i de klassiska texterna.