På teaterhuset Playhouse i Stockholm har höstens första föreställning precis gått upp, men teaterchef Björn Lönner oroar sig redan inför de kommande datum.

– I ett första skede får man se på produktionerna. Kan vi göra de här produktionerna eller måste vi välja något med färre skådespelare? I allra värsta fall kan man inte göra någon produktion överhuvudtaget, men då kan vi fråga oss om vi ska finnas överhuvudtaget, säger Björn Lönner.

Emelie Löfmark är ordförande för branschorganisationen Sveriges producenter och privatteatrar och bekräftar att läget är svårt.

– Vi är på väg ut ur en jättekris, och det är vad all vår energi går åt till just nu. Samtidigt måste vi förhålla oss till den nya krisen som vi är på väg rakt in i, säger Emelie Löfmark.

Ställer in på grund av elpriserna

På Playhouse teater var elräkning i augusti 29 000 kronor högre än samma period förra året.  

– Det första vi gjorde när vi kom tillbaka från semestern var att kolla på vad vi kan dra ner på, säger Björn Lönner. Är det några fläktar som står på i onödan, måste vi köra AC:n fast det är 30-grader varmt ute och de bygger på scenen?

Bilden syns också på teatrar över hela Sverige.

– Jag hör lite mindre aktörer som ställer in datum på grund av elkostnader, säger Emelie Löfmark.

Svårflirtad publik

Privatteatrar förlitar sig till stor del på just biljettintäkter. Men när publikens privatekonomi blir sämre, säljs också färre biljetter.

– Hela situationen kräver att vi säljer mycket biljetter just nu för att klara av att återhämta oss på det sättet vi behöver, säger Emelie Löfmark.

– Det är möjligt att de som inte har förlitat sig på biljettintäkter eller publik överhuvudtaget kan klara sig hyfsat bra för det gör ingen skillnad. Men för alla som har publikintäkter får problem, säger Björn Lönner.