I januari sade Spotify upp 6 procent av sina anställda. SVT har intervjuat flera av dessa, som alla har skrivit på ett uppsägningskontrakt med en så kallad lojalitetsklausul.

Där slår fast att den uppsagda inte får ”tala nedsättande” om företaget eller tidigare kollegor, att de bestämmelser om sekretess och vite som angavs i anställningsavtalet ”gäller efter slutdatumet” och att ett skriftligt godkännande från Spotify krävs för att få prata om uppsägningen med Spotifys kunder och företagspartners.

Enligt en tidigare anställd vill Spotify skrämma folk till tystnad.

– De kanske vet att det inte håller i rätten, men det går ju ändå bra att försöka att få folk att frivilligt inte prata om det här externt.

Expert: Skrämseltaktik

Enligt Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, är formuleringen ovanlig i Sverige – och juridiskt ohållbar.

– Kanske vill man skrämmas och få folk att tro att det är juridiskt bindande, men det är bara dumheter.

Kan man tolka det som att Spotify vill tysta sina anställda?

– Ja det är väl den enda tolkningen som är rimlig, säger han.

Flera arbetsrättsexperter bekräftar för SVT att formuleringen är ovanlig i Sverige och inte skulle hålla vid rättslig prövning.

Påverkar yttrandefriheten

Att kräva tystnad efter avslutad anställning är enligt Tommy Iseskog en ”amerikanisering” som främst förekommer inom utländska företag som verkar i Sverige. Han menar att det i förlängningen kan få konsekvenser:

– Det är ett försök att inskränka den samhälleliga yttrandefriheten som vi har här.

I lojalitetsklausulen uppger Spotify att kontraktet får offentliggöras i särskilda fall, exempelvis för att få rätt till arbetslöshetsersättning, i domstolar, för fackföreningar eller när det krävs enligt lag.

Streamingjätten avböjer en bandad intervju, men svarar skriftligt:

Spotify följde alla lagkrav och gav berörda anställda ett generöst avgångspaket och karriärstöd.