Få språkdebatter rör upp lika mycket känslor som frågan om ”de”, ”dem” och ”dom”. Att kunna skilja på ”de” och ”dem” i skrift har för många blivit en symbol för en vårdad och korrekt svenska och en undersökning visar att 39 procent av svenskarna vill fortsätta göra distinktionen mellan ”de” och ”dem”.
Lena Lind Palicki är utöver tillträdande chef för Språkrådet också språkvetare som har forskat kring debatten.
– Man kan se att man skuldbelägger och skammar de som inte kan. Man säger att de är lata och ”vad är det för fel på ungdomen nuförtiden”, ”vad får man egentligen lära sig skolan”, säger Lena Lind Palicki.
Naturlig språkutveckling
Att språk är något som engagerar oss människor är inte ett nytt fenomen.
– För hundra år sedan debatterade man verbens pluralformer för då var det i gungning, säger Lena Lind Palicki.
Nu är det frågan om ”de” och ”dem” som är aktuell eftersom det är någonting som håller på att förändras, menar Palicki.
– Det är en del av en naturlig språkutveckling eftersom vi har slutat göra den här skillnaden i talet.
Kommer kännas föråldrade
I takt med att ”de” och ”dem” byts ut mot ”dom” så kommer vår syn på äldre texter att förändras, tror Palicki.
– Det som kommer att hända är att gamla texter med ”de” och ”dem” ganska snabbt kommer att kännas föråldrade.
Är inte det ett problem?
– Det är oundvikligt framför allt. Språket förändras ju vare sig vi vill eller inte. De flesta är överens om att det är en naturlig process att språket förändras, men få människor vill att språket ska förändras under den egna livstiden.
