39 procent av svenskarna vill fortsätta skriva ”de” och ”dem”, medan 26 procent vill gå över till ”dom”. Det här visar en ny undersökning gjord av Novus på uppdrag av Språktidningen.
Frågan har engagerat svenskarna i åratal. Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, menar att det beror på att det har blivit en symbolfråga.
– Det är en symbol för en oro som många har. Håller svenskan på att förflackas? Blir språket objektivt sämre?, säger han till Kulturnyheterna.
Nötandet i skolbänken var kanske förgäves
Unga beskylls ofta för att inte kunna skilja på ”de” och ”dem”. Därför blev Anders Svensson överraskad av att så mycket som 58 procent av svenskarna mellan 18 och 29 år säger nej till en dom-reform.
– Det kanske är för att de ganska nyligen gått i skolan och då verkligen behövt nöta in den här distinktionen. Det är klart att om man då säger ”vi struntar det, nu skriver vi bara 'dom'”, då kanske allt det här nötandet i skolbänken inte var värt någonting, säger han.
Och bland dem över 65 år är man betydligt mer positiv till att skriva ”dom”. Bara 26 procent säger nej till en reform.
– På 70-talet och 80-talet hade vi en ganska intensiv debatt om den här frågan. Det fanns en stark ”skriv som du talar”-rörelse. Jag gissar att det är det vi ser spår av, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.
Dags att släppa in ”dom” i finrummet
Han menar att en reform vore bra, för att talspråket och skriftspråket inte ska bli för olika.
Tror du att språkpoliserna kommer behöva ge upp till slut?
– Ja. Men jag tror också att det här kommer ta sin lilla tid. Man ser ju ”dom” väldigt mycket i informella texter, i mejl och mess, och jag tycker inte att det finns någon anledning till att man inte ska kunna släppa in ”dom” även i finrummet.
Hur skulle en sådan reform ens gå till?
– Det finns ingen enskild som har makt över språket. Det finns ingen sådan myndighet. Men man ser det kanske mer i de stora medierna. Då kan det få fler att tänka ”då kanske jag också ska gå över till dom”, säger han.
– Jag har själv gått över till ”dom” och det är inte riktigt vad alla vill se i en språktidning.
Novus-undersökningen bygger på 1030 intervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning.