Ola Broms Wessel på arkitektkontoret Spridd har lett projektet med att utforma två byggnader i centrala Växjö, inspirerade av bland annat husen längs strandvägen i Stockholm. Initiativtagare är IT-entreprenören Björn Sundeby, som bland annat vill inhysa sitt företag i en av byggnaderna.
Sen de sekelskiftesinspirerade ritningarna blev klara har de piskat upp en debatt som under en tid bubblat i arkitekturvärlden.
– Jag visste att det skulle väcka väldigt stor uppmärksamhet när vi skulle gå ut med ett hus av den här karaktären. Inte minst från arkitektkåren. Vi har en idé i kåren att man inte får referera långt tillbaka som sitter väldigt starkt, säger Ola Broms Wessel till Kulturnyheterna.
Är det nåt slags ideal som finns då inom arkitektvärlden?
– Ja, man är väldigt skolad i ett sätt att tänka, på gott och ont.
Trött på det moderna
Husplanerna har kritiserats av arkitekter för att vara bakåtsträvande och kulissartade, men hyllas av Facebookgruppen och föreningen Arkitekturupproret, som samlar privatpersoner som är trötta på dagens, enligt deras mening, alltför modernistiska byggnadsstil. Arkitekturupproret har drygt 30 000 medlemmar och anordnar bland annat omröstningen ”Sveriges fulaste stad” och lägger upp bilder sådant som de anser vara misslyckad, modern arkitektur.
– Jag tror att det finns en frustration kring att byggandet är väldigt strömlinjeformat. Arkitekturen är ju en produktion av samtidens vilja att optimera avkastning och göra effektiva, billiga byggnader. Det är den typen av miljö som vi jobbar i, säger Ola Broms Wessel.
Stilkrig:
Gruppen Arkitektupproret har fått kritik för att ha ett hårt debattklimat där de hånar enskilda arkitekter på sociala medier. Annica Kvint, redaktör på tidskriften Arkitektur, har nyligen skrivit om debatten mellan gammalt och nytt, som tidskriften gett namnet ”stilkriget”, i ett reportage.
– Jag tror att missnöjet handlar om är att vi inte har något gediget byggande i dag. Eller inte tillräckligt mycket, ska sägas. Människor känner när någonting är av bra kvalitet vad gäller material, och det handlar nog mer om det än hur utsidan på ett hus ser ut, säger hon.
Annica Kvint vill bredda debatten och diskutera husens insida, materialval och åtgärder för att tackla klimatförändringar – stil är bara en fråga bland många, menar hon. Men att tala om fasader kan ha sin poäng, menar Ola Broms Wessel.
– Jag tror att stil är något vi inte pratar om tillräckligt mycket. Att titta på stil djupare gör att vi plötsligt kan se vad vi kan lära av historien på ett sätt som är produktivt. Finns det något som vi glömt bort? Där skulle vi nog tjäna på ett mer cykliskt historietänkande än på än det här linjära, säger han.