Under tisdagen inleds årets upplaga av Stockholm filmfestival och under sammanlagt tolv dagars filmfest kommer över 150 filmer gå upp på bioduken. Men i och med höstens övergreppsavslöjanden kring Hollywood-profilen Harvey Weinsten och senare när även trakasserier i Sverige uppmärksammas har frågor om vilket ansvar filmbranschen själv har för övergrepp och trakasserier uppstått.
Stockholm filmfestivals festivalchef Git Scheynius beskriver att det metoo-rörelsen framförallt handlar om är makt – och även fördelning av detsamma.
– Det som upptäcktes under metoo handlar egentligen om makt, om man fördelar makten jämnare så uppstår inte de här problemen på samma sätt. Vårt sätt är att lyfta kvinnliga filmskapare, säger Git Sheynius till Kulturnyheterna.
– Det är bara tio procent av alla filmer som faktiskt görs av kvinnor i hela världen, men vi har ändå valt att ha 50 procent kvinnor i vår tävling. Det innebär att kvinnor har femtio procents chans att få priser, och får man ett pris har man makt att påverka och möjlighet att få pengar till nästa produktion. Det ger kvinnorna en större makt i förlängningen, säger Git Scheynius till Kulturnyheterna.
”Måste komma ut fler filmer”
Men i Stockholm filmfestivals program är endast 34 procent av filmerna gjorda av kvinnor, visar en granskning av Stockholms feministiska filmfestival. I kategorin långfilm är skillnaden desto större, där är enbart 30 procent av filmerna där regisserade av kvinnor.
Bara 30 procent av långfilmerna ni visar är regisserade av kvinnor – där har ni inte riktigt nått ända fram?
– Jag tycker att det är en väldigt hög siffra när man tänker på att som jag sa tidigare, att tio procent av filmerna görs av kvinnor. Då är trettio procent av ett utbud på 150 filmer väldigt mycket, säger Git Scheynius.
– Det andra man kan göra är att se över produktionsleden – vilket vi i Sverige är ganska bra på och där har man 50/50 i produktionsleden. För det som måste hända är att det kommer ut fler filmer så vi har fler att välja på.