Skolskjutningen i Florida, som skördade 17 liv, var iscensatt av amerikanska staten, hävdar konspirationsteoretiker. Somliga menar också att skådespelare anlitas som vittnen för att driva frågan om en mer restriktiv vapenlagstiftning, trots att flera bevis har presenterats på att överlevarna verkligen är studenter på skolan.

En film med tesen att eleverna skulle vara så kallade kris-skådespelare, seglade upp i toppen av Youtubes lista över trendande videor på onsdagen, och hann få stor spridning innan kanalen upptäckte vad som hände och avpublicerade filmen.

Youtube lovar bättring

Samma typ av konspirationsteorier spreds flitigt efter masskjutningen på musikfestivalen i Las Vegas förra året. Då lovade Youtube att se över sina algoritmer, så att innehåll från etablerade medier skulle premieras för den som söker efter information om attacken. Youtubes vd Susan Wojcicki lovade också att förbättra filtret som ska rensa bort konspirerandet under 2018.

Men det har varit svårt att stoppa konspirationsteorierna från att snabbt få spridning. Och ofta handlar det om ifrågasättandet av just vittnesmål från attentat.

Vad är en ”kris-skådespelare”?

Efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm florerade liknande uppgifter om betalade ”kris-skådespelare” – en yrkestitel som beskrivs som etablerad och använd av medier för att föra människor bakom ljuset i en sammansvärjning med staten.

I Sverige finns mycket riktigt skådespelare med spetskompetens i att iscensätta kriser och anlitas av myndigheter, men inte på det sättet konspirationsteoretikerna hävdar.

– Min spontana reaktion är att det vore oärligt och osmakligt att utsätta människor för en iscensatt skolskjutning. Jag skulle aldrig själv känna att det var etiskt försvarbart att ta en sådan roll utan det är väldigt viktigt att de som deltar i en övning vet att det är en övning, säger, Beatrice Hennings, skådespelare, till Kulturnyheterna.

”Sunt att vara skeptisk”

Hon har sedan 12 år tillbaka specialiserat sig på bland annat att agera krisdrabbad vid landstingets utbildningar i krishantering för psykologer, kuratorer, präster, läkare – yrkesgrupper som kan kallas in vid större kriser. Hon driver eget företag med mottot ”ta teatern till verkligheten”.

– Det hålls inte så många sådana utbildningar, så det finns rätt få skådespelare med den specialkompetensen idag i Sverige. Men behovet är stort och vi behöver bli bättre på hur vi bemöter människor i kris, säger Beatrice Hennings.

En före detta sverigedemokratisk politiker gav nyligen uttryck för att terrordådet på Drottninggatan likt skolskjutningen i Florida, skulle varit iscensatt.

- Det är viktigt att minnas att det i grunden är väldigt sunt att vara skeptisk, det är snarare osunt för ett samhälle att blint tro på allt. Men någonstans går det en gräns kring vad som är rimligt. Att terrordådet på Drottninggatan inte skulle ha hänt är till exempel ganska orimligt, säger Mattias Lundberg, psykolog och lektor vid Umeå universitet.

En historia av skepticism

Teorin om att amerikanska staten skulle iscensätta skolskjutningar för att kunna skärpa vapenlagarna, går kanske att härleda till amerikansk historia och idén om att staten vill kontrollera medborgare eller ta över privat egendom.

USA grundades genom ett frihetskrig mot den styrande makten i Brittiska imperiet. Även efter självständigheten 1776 försökte britterna återta mark och det var viktigt att kunna försvara sin egendom. 1791 stiftades grundlagarna, bland annat rätten att bära vapen för att kunna försvara sig själv och sin egendom mot makten.

Kanske kan det förklara att det fortfarande finns en stark opinion för fria vapenlagar och en skepsis mot makten. Rädslan och konspirationsteorierna, som att regeringen skulle iscensätta skolskjutningar, uppmuntras dessutom av vapenlobbyn som tjänar miljarder på de fria lagarna, visar bland annat Stephanie Soechtigs dokumentärfilm Under the gun (2016).

Upplevelsen av avstånd

Det är förstås långt ifrån alla som misstror stat och myndigheter. Men det är svårt att säga något säkert om vilka som tenderar att dras till konspirationsteorier, enligt Mattias Lundberg.

Är det möjligt att det är lättare att tro på olika konspirationsteorier om man upplever ett utanförskap eller distans till staten och olika institutioner?

- Litar man inte på information därifrån så är det troligt att man också upplever ett avstånd, att de inte representerar en själv. Om den misstron hänger ihop med utanförskap har jag svårt att uttala mig om men det är inte omöjligt.