Black Christmas var en stor inspiration till John Carpenters Halloween (Alla helgons blodiga natt) som kom ut 1978 och senare ledde till hundratals kopior. Trots att Halloween fick ett större genomslag och kulturellt inflytande, anses Black Christmas vara en av de allra första slasherfilmerna. En skräckgenre som ofta fokuserat på kvinnomord och traditionellt varit gjorda av män för män, inte sällan med en konservativ sexualmoral där de promiskuösa tjejerna mördades först.

Inte lika spekulativ

Black Christmas var däremot inte lika spekulativ, och tog upp flera ämnen, exempelvis abort, som många andra filmer på den tiden inte vågade diskutera. Efter en bortglömd remake 2006 kommer nu ytterligare en nyversion av skräckklassikern. Den här gången regisserad av Sophia Takal, som skrivit manus tillsammans med April Wolfe. Sophia Takal berättar att hon var ett stort fan av originalfilmen.

– Jag älskar hur tredimensionella de kvinnliga rollpersonerna var och hur intressant, rolig och kreativ filmen var, samtidigt som den hanterade verkliga teman om hur det var att vara kvinna 1974. Sedan dess har slasherfilmer inte varit särskilt stärkande för kvinnor så det var spännande för mig att få möjligheten att gå tillbaka till en film jag verkligen älskade och göra en version för 2019, säger Takal.

Ovanligt med kvinnlig skräckregissör

Istället för en ensam galen stalker har Kapal uppdaterat skräcken i den nya Black Christmas med en manlig studentförening som använder svart magi och människooffer för att förstöra julfriden för en kvinnlig förening på campus. Männens så kallade ”fraternity” har långa anor och kopplingar till universitetet, och den underblåser en tystnadskultur kring våldtäkt som drabbat filmens huvudperson Riley, spelad av Imogen Poots, känd från exempelvis thrillern Green Room.

– Riley frustrerade mig mycket eftersom hon är väldigt passiv i början, säger Imogen Poots.

– Det är innan man förstår vad som har hänt henne, och när handlingen rör sig framåt förstår vi vad Riley kämpar för och hittar bokstavligen sin röst. Det var väldigt tillfredställande att spela den här rollen på grund av hennes katharsis i slutet.

Var temat med kvinnlig styrka en viktig motivation för dig att ta rollen?

– Ja och att få jobba med Sophia, en kvinnlig skräckregissör är ganska ovanlig att hitta. Och jag var verkligen uppspelt över att få berätta en historia som utifrån ser ut som en skräckfilm i jultider om en studentförening, men som likt en trojansk häst bär på ett potent socialt budskap.

Lära sig att inte skämmas

Trots sina vuxna teman är den nya Black Christmas från 11 år och innehåller förvånansvärt lite blod. Enligt regissören Sophia Kapal var detta ett sätt att nå en yngre kvinnlig publik.

Med tanke på det allvarliga ämnet, varför inte satsa på en film med 15-årsgräns där du kunde ta ut svängarna?

– För mig var det viktigt att göra en film där kvinnorna inte var förbrukningsvaror eller där våldet kändes meningslöst. Därför passade en lägre åldergräns då jag inte behövde tona ned referenserna till sexualitet eller våldtäkt. Jag ville inte göra en film där en kvinna springer omkring naken och blir knivhuggen i tuttarna. Jag tycker också att det är viktigt för unga kvinnor att se en film som speglar deras upplevelse, eller vad de kommer att uppleva, så att de kan lära sig att inte skämmas och bli stärkta av andra kvinnor.

Vit riddare

Utöver den misogyna studentföreningen representeras männen i filmen av Landon, en förlägen nördig kille som är intresserad av Riley men blir hjärntvättad av svart magi, och Nate, en av tjejernas pojkvän. Vid ett tillfälle säger Nate ”inte alla män”. Kort därefter inser han att en mördare är lös och iklär sig rollen som vit riddare som ska skydda sin flickvän, vilket slutar illa.

– Jag tycker att det finns flera manliga rollpersoner i den här filmen som är bra killar och som vill vara där för kvinnor. Filmen utforskar hur män kan navigera det och hur de kan vara där för att stödja kvinnors rättigheter, säger Takal.

Intervjuade i klippet: Sophia Takal, regissör och Imogen Poots, skådespelare. Bilder ur Black christmas (2019), UIP/Universal Pictures.