Hemslöjd får status som expertorganisation av Unesco

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
De slöjdar med hundraåriga svenska tekniker. Se Anna-Karin Jobs Arnberg och Helena Åberg arbeta med broderi och handklyvda träföremål. Foto: SVT

Svensk hemslöjd får utmärkelse av Unesco: ”Del av vårt kulturarv”

Uppdaterad
Publicerad

Hemslöjden – eller Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund – får en särskild utmärkelse av FN-organet Unesco. Utmärkelsen innebär att förbundet får status som expertorganisation inom området immateriellt kulturarv. Det blir tredje gången en svensk organisation får utmärkelsen och för hemslöjden i Sverige innebär det ett viktigt erkännande.

Ett tiotal personer hade samlats när nyheten presenterades på Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm under torsdagen.

För den ideella organisationen SHR – även kallad Hemslöjden – innebär utmärkelsen att man blir del av ett internationellt nätverk som arbetar med att trygga det immateriella kulturarvet; alltså traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer.

– För Hemslöjden innebär det här att vi får en legitimitet. Vi får ett erkännande av den kunskap och den erfarenhet som finns inom organisationen. Slöjd för att det är del av vårt kulturarv och det är viktigt att den får plats att utvecklas, säger Maria Jacobsson, verksamhetschef på SHR.

Hemslöjden har funnits i 110 år och består av 90 medlemsföreningar och 14 000 enskilda medlemmar. På lokal och regional nivå anordnar föreningarna kurser och slöjdträffar.

– Vi jobbar dagligen med att överföra kunskap mellan människor. Så på ett sätt kommer utmärkelsen inte att förändra vårt arbetssätt. Vi jobbar redan med att trygga immateriella kulturarvet, säger Maria Jacobsson.

De två andra föreningarna som blivit ackrediterade av Unesco är Sagobygden Berättarnätet Kronoberg och Ålakustens kulturarvsförening.

Lokal broderiteknik från 1800-talet

Hemslöjd är en kulturform med görandet i fokus. På plats på Skeppsholmen fanns också två slöjdare. En av dem: Brodösen Anna-Karin Jobs Arnberg.

Hon började för 35 år sedan då hon lärde sig den lokala broderitekniken på-söm av de äldre kvinnorna i byn.

Tekniken går till 1850-talet då man började använda färgade garner.

– Kvinnorna som gjorde det här hade sin egna stil. De plockade upp blommönster från tapeter eller naturen och började brodera

Se mer om tekniken i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.