Resultatet ser man i Dramatens uppsättning ”The Mental States of Sweden”.
Vilken händelse i ditt liv skulle du vilja se gestaltad på Sveriges nationalscen? Den frågan ställer regissören Mattias Andersson till ett tvärsnitt av landets befolkning. Svaren berättar om vad det är att vara svensk, vad en nation är och hur är det att leva i Sverige – just nu!
Föreställningen är en uppföljning av regissören Mattias Andersson uppmärksammade ”The Mental States of Gothenburg” från 2006.
Så här säger Kulturnyheternas teaterkritiker Anna Hedelius om föreställningen:
– Det där med nationalscen är ju ett epitet som förpliktar. Om det tidigare var en scen för att hävda Sveriges ställning internationellt så borde det väl i demokratins Sverige vara en scen som är till för nationen, där man kan känna igen sig själv, men där man också kan utmanas rent konstnärligt.
Kan man det i den här föreställningen?
– Mattias Anderssons pjäs hittar rätt in den rafflande metateatrala skärningspunkten mellan dokumentär och konst, något som vi ju nu ser exempel på också i Anna Odells film ”Återträffen”, säger Anna Hedelius.
– Lika uppkäftigt som omsorgsfullt iscensätter han ett gäng personliga berättelser. Mjölkbonden från Öland, renskötaren från Kiruna, lokalvårdaren från Säffle får liv på scenen i en innovativ teatersportlek, som hela tiden överraskar. Det är en hisnande Insane-färd med tvära kast mellan det roliga och rörande, det uppvarvade och sorgligt stilla.
Vad är budskapet?
– Det där är intressant, för den här föreställningen kan nog väcka alla möjliga känslor beroende på i vems knä den landar. Under föreställningens gång provar Andersson olika utgångspunkter. Det som till en början kan uppfattas som ett von oben-perspektiv landar till slut – utan att avslöja för mycket – i någon slags Norénsk bekännelse, där regissören hänger ut sig själv som profitör på andras livshistorier, säger Anna Hedelius.
– Som Dramatenbesökare blir man pinsamt påmind om att det svenska livet framför allt pågår utanför Stockholms innerstad (och att Stefan och Krister och bussresor är en icke föraktbar form av kultur.)
Vad är det då för mentalt tillstånd i Sverige?
– Det där med mentalt tillstånd måste nog uttryckas i pluralform. Anderssons palett har med många nyanser, inte bara av brunt, utan av starka färger. The mental states of Sweden är en angelägen påminnelse om mångfald och om att det är mycket mer än 150 mil mellan vårt lands ytterligheter, säger Anna Hedelius.
Se Anna Hedelius recensera föreställningen i klippet ovan!