Eleverna på Rinkebyskolan i Stockholm är vana att välkomna Nobel-celebriteter. Varje år har skolan ett projekt där de läser om årets Nobelpristagare, och ofta kommer litteraturpristagaren och hälsar på på rinkeby bibliotek under Nobelveckan. Men den här gången var det en ovanligt brutal litterär värld som ungdomarna fick stiga in i.
– Jag tyckte hennes böcker var skrämmande. I ”De sista vittnena” berättar hon hur barn fick uppleva krig, utan att deras föräldrar fanns där, säger Ladan Mahamud som går i klass 7B på Rinkebyskolan.
Böcker om barn i krig
Under hösten har hennes klass och klass 7-9G jobbat med två av Svetlana Aleksijevitj böcker. Båda handlar om hur barn och unga faller offer för krigets fasor. I ”De sista vittnena” berättar andra världskrigets barn om sina minnen. I ”Zinkpojkar” skriver Aleksijevitj om de över en miljon unga ryssar som deltog i Sovjets krig i Afghanistan på 1980-talet. Många av de kom hem i förseglade zinkkistor.
– Det var känslosamt hur hon vågade uttrycka sina åsikter om krig. Hur hon och andra upplevt det. Hon gick och intervjuade kvinnor om vad som hände, säger Alyazid Ahemri.
– Det var läskigt och hemskt. Jag läste ”Zinkpojkar” och där berättar hon hur barn fick kriga och skickades tillbaka i kistor, och deras föräldrar fick inte se dem. Det var hemskt att läsa, säger Raya Mustafa.
Böckerna fick henne att tänka på hennes egen bakgrund. Rayas föräldrar är från Palestina.
– Jag tänkte på mitt andra land. Där dödas också barn och ungdomar. Det är många som lever utan föräldrar, och de har ingen frihet, säger Raya Mustafa.
Vad kan man lära sig av Svetlana Aleksijevitjs böcker?
– Man kan lära sig att vara modig och berätta om sitt land. Svetlana berättar sanningen. Hon är modig som berättar. Hon är en hjälte.
”Fantastiskt att ni förstår”
Det var en stolt litteraturpristagare som tog emot hyllningarna från eleverna.
– Tack för att era små hjärtan har plats för den smärta som jag berättar om, sa hon från scenen.
– Det liv som vi lever är förstås långt ifrån fullkomlig. Utanför Sveriges gränser pågår det ju en massa krig i dag. Naturligtvis är inte människor gjorda för att döda varandra, det är barbari, fortsatte hon.
Mötet med Aleksijevitj gjorde ett starkt intryck också på eleverna.
– Hon visste inte att barn kunde uppfatta hennes känslor och tankar. Vi blev glada att hon har fattat vad vi menar, att vi tycker att hon är modig och så, säger Finan Yohannes i klass 7B.