Förra veckan blev den katolske kyrkoherden Zbigniew Golebiewski upprörd över årets julkalender och kallade SVT  för ”ondskans hantlangare”. Nu verkar han få medhåll av upprörda föräldrar som anmäler Julkalendern till granskningsnämnden för att ”indoktrinera barn till sprititism”

SVT:s Julkalender ”Mysteriet på Greveholm – Grevens återkoms” hade premiär i lördags och har i skrivande stund dragit på sig 15 anmälningar till Granskningsnämnden, och trailern till programmet har anmälts tre gånger. Det är upprörda föräldrar som tycker att en scen där barn leker Anden i glaset  ”uppmanar till sprititism” och att barn ”inte förstår konsekvenserna” av leken.

”Öppnar för kontakt med andliga dimensioner”

En av anmälarna menar att  SVT gått över gränsen när de lär barn hur de ”får kontakt med den mörka sidan”, en annan skriver att Julkalendern är farlig eftersom man ”öppnar upp för kontakt med andliga dimensioner”.

Men går det överhuvudtaget att fällas för ”ockultism”? Tarek Touma är handläggare på myndigheten för radio och tv och säger att det är svårt att dra för stora växlar på anmälningarna eftersom de inte prövats ännu.

Granskningsnämnden brukar få ett antal anmälningar för religiösa inslag i TV, och har inga regler mot att något program inte får innehålla ”ockultism”. Snarare är problemet om det gäller ämnen som kan verka skrämmande och sänds på tider som är riktade till barn.

Vad är skillnaden på visa Anden i glaset och att sända en gudstjänst?

– Det är ju en bra fråga. Uppenbarligen har ett antal anmälare vänt sig till oss. Men det är någonting nämnden får pröva. Jag vet inte mer än att vi har prövat program som kan uppfattas som skrämmande eller barnprogram som innehållit ett farligt/olämpligt beteende mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft i sändningstillståndet, säger Tarek Touma.

Han påpekar också att bestämmelserna för SVT:s sändningar inte innehåller några regler om tycke och smak, och att allt som nämnden prövar ska ställas mot den vidsträckta yttrandefriheten som ska råda i televisionen.

En av anmälarna menar att SVT gått över gränsen när de lär barn hur de ”får kontakt med den mörka sidan”. Varför skulle den ”sidan” vara ”mörkare” än något annat?

– Anmälaren tycker väl uppenbarligen att det är en mörk sida, men om jag utgår från praxis så ska man bara vara försiktig med det som är farligt och olämpligt beteende. Som om en programledare dränker huvudet under vattnet och visar för barn att det är roligt. Men det här är någonting en ordförande ska ta ställning till.