Rickard Söderberg är operasångare med över 67 tusen personer som följer honom på Instagram, och ser framförallt sociala medier som ett sätt att nå ut till sin publik. Men även att sänka trösklarna till en konstform som ofta ses som svår.
Samtidigt betonar han det problematiska i sociala medier där tonfall, känslor och uttryck lätt missförstås, och kanske till och med förstärks i kombinationen med scrollandets höga tempo. Men även om klimatet på sociala medier stundtals är hårt, och Rickard Söderberg ibland tar pauser från plattformen, är det för honom i dagsläget inte tänkbart att lämna.
– Det som är intressant med sociala medier är det å ena sidan har så dåligt rykte för det är så smutsigt. Men i samma ögonblick som vi väljer att bemöta varandra med lust kommer vi förändra det. Vi förändrar inte sociala medier genom att lämna dem, utan att vara där. För mig är det en grundpelare, säger han.
”Förtar lite av författarmystiken”
Flora Wiström började blogga när hon var 12 år. Idag är hon en etablerad influencer och sociala medier är hennes huvudsakliga inkomstkälla. För några år sedan debuterade hon även som skönlitterär författare med romanen Stanna, och tidigare i år kom hennes andra roman, Hålla andan.
Enligt Flora Wiström är en av utmaningarna med att ha en stor plattform som är tudelad författarskapet att hantera bilden av författaren som svår och svårtillgänglig.
– Att vara synlig i sociala medier förtar lite av författarmystiken och gör författarskapet lite mindre creddigt, skulle jag tro. Det är klart att man frågar sig om personen bara får skriva böcker för att den är stor i sociala medier, säger Flora Wiström och fortsätter:
– Men jag tycker att det är viktigt att särskilja de som aldrig skrivit förr och ramlar över ett bokkontrakt, och de som jobbar som skribenter, som har skrivandet som sin huvudsakliga sysselsättning. Få författare kan leva på enbart sitt skönlitterära skrivande.
Skapar närhet till publiken
Både Rickard Söderberg och Flora Wiström poängterar den närhet till publiken som sociala medier möjliggör. För prästen, konstnären, författaren och satirikern Kent Wisti har just den närheten varit avgörande, menar han.
– Jag har väldigt stor plattform som delvis är uppbyggd kring min satir. Men även andra saker, som mitt skrivande och min bildkonst, hade annars inte nått ut i den bredden som jag nu har, säger han, och fortsätter:
– Jag har till exempel många gånger varit med om att folk kommer på mina utställningar och det är den första utställningen de någonsin gått på. Det känns jättekul!
Men i takt med sociala mediers utbredning har också kritiken mot dem ökat. Svenskars aktivitet på Facebook minskar, och samtidigt har röster inifrån det stängda techmeckat Silicon valley höjts med kritik mot hur de globala nätföretagens påverkar såväl samhälle som individ.
Hur ser du som konstnär på att ha en bas i de här stora kommersiella företagen?
– Jag har en känsla av att vi är så jädra lurade allihop. Det är som någonslags lömsk diktatur som bara triggar våra ödlehjärnor. Det är som Kallocain av Karin Boye, det är jag fullständigt övertygad om.