Foto: NTB scanpix/TT

Allt fler techexperter misstror sociala medier – ifrågasätter sina egna skapelser

Publicerad

Svenskarnas aktivitet på Facebook minskar och inifrån det amerikanska techmeckat Silicon valley hörs röster som menar att världen håller på att nå ett uppvaknande när det gäller hur de globala nätföretagen påverkar oss.

– Bilden av de här bolagen har förändrats dramatiskt, säger Christian Landgren, vd på datakonsultföretaget Iteam.

Svenskar använder sociala medier mycket – och hittills är det fortfarande mer och mer för varje år. Av alla svenska internetanvändare har 83 procent minst ett sociala medier-konto. Men i Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet har man under 2018 kunnat se några trendbrott. Till exempel att vår aktivitet på Facebook – skriva inlägg, delta i grupper eller evenemang, lägga ut bilder – minskar.

Även användningen av Twitter pekar svagt nedåt.

– Jag tror att de flesta känner någon som har slutat, eller pratat om att sluta med sociala medier, säger Christian Landgren, vd på datakonsultföretaget Iteam.

Framtidstro blir dystopi

Färgglada kontorslandskap utan klädkod, pingisbord och sprudlande kreativitet har varit förknippat med stora techföretag som Google, Facebook och Apple. Men i takt med att tidigare anställda techentreprenörer gått ut och kritiserat sådant som de själva varit med och skapat har en annan bild växt fram.

Två kända namn är Sean Parker, tidigare vd för Facebook, och Tristan Harris, tidigare utvecklare på Google. De har både uttryckt att de ångrar hur de hjälpt till att utveckla plattformar som får användarna att stanna kvar så länge som möjligt och dela med sig av personlig information och beteendemönster.

– Det är dags att inse att några av de beslut som har fattats har fått oavsiktliga konsekvenser, säger Caterina Fake, techentreprenör och medgrundare till det sociala nätverket Flickr till SVT Edit.

Brytpunkt

Caterina Fake menar att vi befinner oss i en brytpunkt när det gäller utvecklingen av sociala medier. Från att förut ha varit med och tagit fram nya tekniska lösningar ifrågasätter hon nu olika sorters uppfinningar i podcasten Should this exist?.

– Vi har hela tiden frågat oss ”kan det här existera?”, istället borde vi börja fråga oss om det borde göra det, säger hon.

Christian Landgren tillhörde även han de renodlade techentusiasterna för några år sedan. I dag deltar han aktivt i debatten om hur sociala medier samlar information om oss och skapar skräddarsydda informationsflöden till varje användare – så kallade filterbubblor.

– Det är lätt att tro att mer kommunikation är enbart positivt. Men de senaste åren har det också blivit uppenbart att det finns starka krafter som använder tekniken för att på ett enkelt och billigt sätt påverka människor.

Han tror att vi nått en punkt där vi blivit mer medvetna om hur sociala medier fungerar och att vi börjat reflektera över vad de gör med oss.

– Bilden av de här bolagen har förändrats dramatiskt. Speciellt efter Cambridge Analytica-skandalen när man ser vilka konsekvenser det får.

Inte bara negativt

En annan techveteran och högljudd kritiker av sociala medier är Jaron Lanier, en av utvecklarna bakom virtual reality-tekniken. Förra året kom hans bok Tio skäl att genast radera dina sociala medier ut på svenska.

– Vi ser en medvetenhet och organisering av techingenjörer i Silicon valley. Det är absolut nödvändigt att få med de tekniskt kunniga i det här, annars kan vi inte förändra det nuvarande läget, säger han.

Trots all kritik mot sociala mediers påverkan på oss, både när det gäller säkerheten kring vår integritet och hur det påverkar oss psykiskt, tror Christian Landgren inte nödvändigtvis att det är att radera sina sociala medier som är det slutgiltiga svaret.

– De här företagen har ju lyckats skapa något som vi vill ha. Jag tror att det är lika naivt att bara hoppa av och sluta delta i diskussionen som det är att se sociala medier som något enbart positivt, säger han.

Se Edits program Vägra sociala medier på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.