Två kvinnliga journalister tittar på en dataskärm, framför dem ligger ett anteckningsblock.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Reportrar utan gränser, OCCRP och Global Investigative Journalism Network varnar för ökande desinformation i spåren av det frysta mediestödet. Hör chefredaktören Miranda Patrucic i klippet. Foto: OCCRP

USA:s biståndsstopp drabbar internationell journalistik: ”Dråpslag”

Publicerad

Donald Trumps beslut att frysa USA:s internationella bistånd i 90 dagar innebär att 2,8 miljarder kronor som öronmärkts för internationella medier har stoppats.

Beslutet kommer att få stora konsekvenser för journalistiken världen över, varnar flera medieorganisationer som SVT talat med.

USAid:s internationella bistånd till medier har frysts inne i 90 dagar, och kan komma att stoppas permanent.

– Med ett pennstreck har Donald Trump slagit sönder journalistiken på flera håll runt om i världen, säger Miranda Patrucic, chefredaktör för journalistorganisationen OCCRP.

Sagt upp 44 anställda

Organized crime and corruption reporting project är kända för sitt arbete med stora dataläckor som Panama papers, och kan i Sverige kopplas till granskningar som Telias mutskandal i Uzbekistan.

Grävprojektet har nu förlorat omkring 38 procent av sin finansiering, och sagt upp 20 procent av sin personal. Men detta är inte det stora problemet, enligt Patrucic.

– USA har finansierat journalistikprojekt i Latinamerika, Asien och Östeuropa. Nu står flera av dessa inför konkurs, säger Miranda Patrucic.

9 av 10 ukrainska medier drabbas

USAid har till exempel gett bistånd till medieprojekt i Afghanistan, Colombia, Belarus, Iran och Myanmar.

I Europa kommer det frysta biståndet bli särskilt märkbart i Ukraina, där 9 av 10 medier är beroende av extern finansiering, enligt den ukrainska medieorganisationen IMI.

– Det är ett dråpslag, och en helt ny verklighet, säger Ulla Sätereie, ordförande för Föreningen för grävande journalister.

Andra aktörer behövs

Sätereie pekar på att flera länder, däribland Sverige, ger bistånd till journalistiska projekt. Men USA har under lång tid varit tongivande. Tanken har varit att oberoende journalistik är en nödvändighet för starka demokratier.

– I de demokratier som vuxit fram efter murens fall har det funnits ett stort behov av att bygga journalistiska organisationer, säger Ulla Sätereie.

– Sen kan man tycka olika saker om att USA ger så mycket, och fundera över de säkerhetspolitiska syftena.

OCCRP har också fått kritik för att en stor del av deras finansiering kommer från just USA. Vilka är då alternativen, om den största finansiären drar sig tillbaka?

– Jag tror tyvärr att oberoende medier har svårt att överleva utan finansiärer. Kanske kan detta fungera som en uppmaning, säger Miranda Patrucic.

– Man får hoppas att europeiska länder, techbolag eller mediehus ser det som sin uppgift att kliva in, för att värna fri och oberoende journalistik, säger Ulla Sätereie.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.