– De röstade på litteraturen där uppe i Stockholm. Och jag är litteratur, ren litteratur, sade författaren Peter Handke när det blev klart att han tilldelades 2019 års Nobelpris i litteratur.
Tomas Forser är litteraturvetare och har forskat om olika sätt att se på och värdera litteratur. Han är skeptisk till Handkes påstående.
Varför tror du att han säger så: “Jag är ren litteratur”?
– För att formulera ett statement om vad som räknas. På ett sätt är det skönt med någon som vågar ha en sådan utmanande hållning till konsten och litteraturens position, plats och nödvändighet. Samtidigt är det lite löjeväckande, han är ju en människa som andra, med rätt många strängar på sin lyra, säger Tomas Forser.
Handke-debatten har delvis handlat om det var rätt att ge honom Nobelpriset. Vissa menar att han aldrig borde ha fått priset, medan andra ställer sig bakom beslutet. En av dem är Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg.
– Vad Svenska Akademien säger med priset är att även en kontroversiell författare kan skapa högkvalitativ litteratur. Det är en litteratursyn som jag själv har. Jag menar att en författare eller konstnär får uttrycka precis vad som helst, sen är det upp till läsaren att bedöma om det är bra eller dåligt, säger hon.
Går tillbaka till antiken
Konstens roll i förhållande till omvärlden har diskuterats ända sedan antiken. Platon ansåg att konsten skulle spegla statens goda idéer medan Aristoteles såg den som estetisk. Under klassicismen skulle konsten vara nyttig och uppfostrande, vilket romantikerna kritiserade. För dem var konsten något överjordiskt, bara tillgänglig för konstnärliga genier.
Samma motsättning syns på 1900-talet då 30-talets nykritiker objektivt försökte värdera litteraturen. De ansåg att konsten var för politiserad och i stället skulle värderas utan politiska hänsyn. 70-talets receptionsteoretiker hävdade tvärtom att läsaren själv skapar textens mening. Vad som anses vara bra litteratur är en social konstruktion.
Nytänd debatt
Synen på konst och dess funktion har alltså stötts och blötts genom historien. Men frågan kvarstår: Vilken roll bör konsten ha? Här råder delade meningar.
– Jag tycker att litteraturens uppgift är att undersöka och ifrågasätta. Det betyder inte att läsaren måste tänka likadant som författaren. Hela debatten om Peter Handke visar på en ganska låg tillit till läsarens förmåga att tänka självständigt och kritiskt, säger Åsa Linderborg.
Tomas Forser menar i stället att litteratur inte kan särskiljas från politiken. Som människor har vi ett ansvar för det vi gör – även Handke.
– Hans signatur finns ju i de verk han skriver och i de utsagor han gör. Vi är lite mer än bokstäver och vi har ett ansvar vid sidan av den litterära produktionen. Det finns frågor som inte låter sig reduceras till litteraturens ämnesval och tematik, säger Tomas Forser.