I portalparagrafen pratar man om öppenhet. Verksamhetens värdegrund ska implementeras. Framför allt måste aktörerna på arenan arbeta för transparens. Är du med?

Nej, byråkratsvenska är inte alltid helt lätt att uttyda. Kanske särskilt inte när den blandar sig med företagens jargong. Lars Melin, tidigare docent i svenska vid Stockholms universitet, har spårat näringslivets floskler i böcker som ”Corporate bullshit” och ”Money talks”.

– Det är uppenbart att myndigheter har blivit något slags propagandacentraler, säger han.

Gör reklam

Att reklamen har smugit sig in i myndigheternas språk skapar en ny sorts texter, menar Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna. Värdegrunder och policyskrivningar är både styrdokument och marknadsföring – vilket gör det oklart vem man vänder sig till.

– Visionsdokumenten stämmer inte med den gamla mallen där problemet var att myndigheter uttryckte sig ålderdomligt och med för hög stilnivå, säger hon.

Öppenhet, respekt och kvalitet är favoritbegrepp bland svenska myndigheter, har Catharina Nyström Höög noterat. Men hon vill inte stämpla språket som floskeltätt.

– Det som är en floskel för en kan vara en djupt känd sanning för en annan. Bakom två texter kan finnas helt olika avsändare, en konsult som står utanför verksamheten eller en genuin process där de anställda deltagit. Då väger orden olika, säger hon och berättar att hon ska titta närmare på detta i sin kommande forskning.

Som kärnvärden

Lars Melin tvekar dock inte att döma ut ord som öppenhet och kvalitet.

– Det är jättebra ord, för de betyder ingenting. De påminner om de kärnvärden som företag sätter upp, säger han och nämner ett annat ord för samma sak: ”väsentlighetsvärde”.

När forskare vid Göteborgs universitet förra året tog fram de värsta flosklerna var det gott om företagstugg. I topp hamnade: ”Vi strävar alltid efter att se helheten och satsar på kvalitativ strategiformulering för att kunna effektivera verksamheten”. Myndigheter tar efter gamla näringslivsfloskler, såg jurymedlemmen Karin Helgesson, universitetslektor i svenska.

– Vi kanske kan härleda det till new public management, att offentlig verksamhet numera ska styras som företag, säger hon och exemplifierar med sin dotters skola:

– Den kommunala skolan har blivit mer kommersialiserad och ägnar tid åt att ta fram vad den håller på med. Resultatet blev att eleverna gavs ”vingar och rötter”, säger hon och skrattar.

Även politiker

Inte bara tjänstemännen syndar – även politiker använder tomma ord. Tidningen ETC letade nyligen upp intetsägande citat från politiker och varvade dem med slumpgenererade meningar. Ett påhittat löd: ”Jag har sagt att vi ska ta med oss ingångsvärdena i förhandlingarna och, om möjligt, diskutera frågan förutsättningslöst”. Ett äkta citat kommer däremot från Centerpartiets Annie Lööf, som sade att hon ”alltid har varit en politiker som är duktig på att utmana invanda tankemönster, att spela upp modeller för att diskutera principer”.

Hur vet man då att man har att göra med tomma begrepp?

– En floskel används ofta, man känner ”det här har jag hört redan”. Men när man tänker efter inser man att det handlar om någon som inte vill vara tydlig med vad han vill, säger Lars Melin.