” Betyg ger tydlig information om hur eleven ligger till. Det ställer dessutom krav på läraren att precisera vilka elevens starka och svaga områden är, en viktig utgångspunkt för elevens fortsatta skolarbete”, skriver Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD) i den gemensamma debattartikeln. De konstaterar att svenska elever i dag får betyg relativt sent i en internationell jämförelse.
Björklund: Kostar ingenting
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att det finns en tilltagande insikt om att Sverige måste höja kunskapsresultaten i skolan och att betygen är ett viktigt instrument för det.
– Fördelen med betyg är flera. Det ger tydlig information till föräldrar om hur elever ligger till och ökar också ett resultatfokus i skolarbetet som är viktigt.
I dag ges betyg från årskurs sex och att införa betyg från årskurs fyra kräver enligt Jan Björklund inte att läroplanen ändras.
– Vi skulle behöva en ny läroplan för att kunna införa betyg i lågstadiet. 2011 års läroplan är konstruerad så att det är lätt att flytta betyg till årskurs fyra. I och med att vi redan flyttat betygen till sexan så har mellanstadielärare återtagit förmågan att sätta betyg.
Jan Björklund säger att förslaget inte kommer att innebära några ökade kostnader.
– Det är kostnadsneutralt. Att sätta betyg är inte ett stort ekonomiskt åtagande och samtidigt tar vi bort en del arbetsuppgifter från lärarna.
”Kunskapskrav viktigast”
Även om forskning inte entydigt visar att betyg är positivt för lärandet, så är utbildningsminister Jan Björklund övertygad om att tidigare betyg är en viktig åtgärd för att höja skolresultaten.
– Svensk grundskola har nästan varit utan betyg i trettio år. Det är en av förklaringarna till resultatet sjunkit i skolan, säger han.
– Att ha kunskapskrav är allra viktigast för barn i hem utan studietradition.
Björklund menar att betyg gör att elever som behöver mer stöd lättare fångas upp och att betyg skapar resultatfokus för skolan.
Skandinaviska länder sena med betyg
Han pekar också på att Sverige, Danmark och Norge är de länder internationellt som ger betyg senast i årskurserna.
– De skandinaviska länderna är helt unika i världen och alla tre kämpar med skolresultaten, säger han.
Ett argument mot betyg är att dåliga betyg riskerar att ge en social stämpel på elever. Regeringens förslag innebär att betygen ska skickas hem till föräldrarna och inte, som i dag, delas ut till eleverna på skolavslutningen.
– Att elever står och jämför sig med varandra i klassrummet är inte eftersträvansvärt, säger Björklund.
Dessutom kommer betyget F, det vill säga underkänt, att formuleras om till att eleven ännu inte nått målet.
Nationella prov ska bli digitala
När betyg införs en gång om året på mellanstadiet 2017 bör utvecklingsplaner med skriftliga omdömen bör tas bort, skriver partiledarna i debattartikeln. Målet är att minska lärarnas pappersarbete.
Under nästa mandatperiod är målet också att nationella prov digitaliseras för att kunna rättas externt i så stor utsträckning som möjligt.
”En sådan förändring skulle öka kvaliteten och likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven och minska lärarnas administrativa arbete. Vi tillsätter nu en särskild utredning för att ta fram de underlag som behövs”, skriver de fyra alliansledarna.
Utredaren och hjärnforskaren Martin Ingvar medverkade vid Björklunds presskonferens. Han tycker att de sjunkande resultaten i skolan är förfärande. Framför allt att elevers sociala bakgrund blir allt viktigare, oroar honom.
Tidig läsning och läsförståelse är centralt, framhåller han. Om man kommer för sent med betygen så kommer det att gynna eleverna från studievana hem.