Det har gått 70 år sedan andra världskriget slutade. I Europa, alltså – i Asien slutade det först med Japans kapitulation den 15 augusti. Över 50 miljoner människor hade dött, miljoner överlevande var skadade eller fullständigt utblottade. Stora delar av världen låg i ruiner.

Sedan 1945 har andra världskriget fått fungera som den stora referenspunkten varje gång en ny konflikt hotar eller bryter ut.

Sovjetunionen och Röda armén led de största förlusterna och tillfogade också tyskarna de största förlusterna. Men om inte amerikanerna försett Sovjet med till exempel en halv miljon militärlastbilar hade amerikanerna antagligen nått Berlin långt före ryssarna, påpekar Antony Beevor.

– De västallierade må ha räddat Västeuropa från nazistiskt förtryck, men för att uppnå det måste de offra den östra delen till sovjetiskt förtryck i ytterligare över 40 år, säger han.

”Han liknar Hitler”

Vid många större konflikter sedan 1945 har hörts orden: ”han liknar Hitler”. Ett exempel är Saddam Hussein i Irak. Den parallellen har också gjorts angående Ryssland under Putin, och dess beteende mot grannländer som Ukraina.

Beevor ser sådana likheter som mer ytliga. Han tycker det är farligt att använda andra världskriget som referens hela tiden.

Däremot ser han en verklig likhet mellan Tysklands känsla av förödmjukelse efter första världskriget och dess önskan om revansch, och Putins tal om Sovjetunionens upplösning som ”1900-talets värsta geopolitiska tragedi”, och många ryssars önskan om återupprättad supermaktsstatus.

– Det är en psykologisk bas i båda fallen för de som anser sig ha rätt att dominera grannländers affärer och liv, och det är djupt skrämmande, säger han.

– Men bara för att det finns ytliga likheter mellan t ex Ukraina idag och Tjeckoslovakien 1938, då landet ockuperades av Nazityskland, betyder det inte att saker kommer att gå likadant. Historia är farligt när det används att förutsäga saker. Det är naturligt att se bakåt i historien i tider av kris, men historien upprepar sig inte, säger han.