Sedan den 1 juli 2018 är det olagligt att som arbetsgivare låta någon jobba under uppenbart orimliga arbetsvillkor, enligt lagen om människoexploatering.
Syftet var att komma åt problemet med arbetskraft som utnyttjas av svenska företag, vilket enligt berörda myndigheter är ett växande problem i Sverige. Framför allt är det utländska arbetare som kommer till Sverige för att jobba med bland annat bygg, städ och skönhet, som drabbas.
– Det finns allt ifrån sånt som egentligen är att betrakta som slavarbete, att du får ingen lön, till att du får 50 kronor i timmen, säger Mats Paulsson på Jämställdhetsmyndigheten.
Minimal risk för arbetsgivare att dömas
Många bor på arbetsplatsen, saknar avtal, och lever under hot från arbetsgivaren. Men trots att problemet är välkänt så är risken för en arbetsgivare att dömas minimal.
SVT har gått igenom alla åtal som väckts sedan lagen infördes, och hittills finns bara två fällande domar i tingsrätten. I det ena fallet har domen överklagats till hovrätten. I det andra fallet frikändes arbetsgivaren i hovrätten, och nu väntas besked om Högsta Domstolen kommer att ta upp fallet eller inte.
Att så få döms beror bland annat på att arbetstagaren ofta är i en så utsatt position att de inte vågar anmäla.
– Det är lurigt att berätta om arbetsgivaren inte blir fälld. Om man inte satt i skiten innan, så gör man det då, säger Mats Paulsson.
Kritik mot statens arbete mot exploatering
Ett annat problem är att myndigheterna är dåliga på att identifiera de drabbade. Enligt en granskning som Riksrevisionen gjorde i december så har ingen myndighet överblick över hur många som drabbas, och det är även oklart vilken myndighet som ansvarar för att agera om de misstänker att någon är utsatt.
Enligt Mats Paulsson behöver myndigheterna bli mer drivande i att upprätta anmälningar och samla bevis.
– Hur många timmar jobbar de, hur bor de, hur lever de? Myndigheterna måste bygga ett ärende som styrker deras berättelse för att man ska ha en chans, säger han.
Men exakt vad som utgör uppenbart orimliga arbetsvillkor finns det ännu ingen rättspraxis kring. Därför hoppas Mats Paulsson att Högsta domstolen väljer att pröva frågan, eftersom det skulle kunna bli vägledande i hur mycket bevis myndigheterna behöver för att få någon fälld.
Hör Mats Paulsson berätta mer om de drabbade i videon.
