De ekonomiska målen för försvarets personalförsörjning har i princip varit frikopplade från målen för verksamheten, konstaterar Riksrevisionen som granskat perioden 2016–2020.
Några enheter har haft som mål att anställa fler än vad de har så väl plats som resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.
– Det finns personalmål man inte riktigt kan styra på eftersom budgeten är styrande, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, och tillägger att det kanske blir annorlunda nu när 2 procent av BNP ska gå till upprustningen av försvaret.
Otydlig organisation
Vad som också stuckit ut vid granskningen är otydligheten kring när olika mål ska nås, om de alls ska nås, och varifrån målen kommer.
De senaste åren har Försvarsmakten haft ungefär 15–20 procent färre kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl, så kallade GSS/K, än vad som anses nödvändigt. Ungefär lika många är tjänstlediga.
Försvarsmakten upplever inte att man har några problem med att rekrytera. Däremot har man svårt att få anställda soldater att stanna och har inte prioriterat arbetet med att få fler att bli kvar, enligt Riksrevisionens granskning.
Tidsbegränsade anställningar skapar otrygghet
För Officersförbundet är granskningens slutsatser inga nyheter, enligt förbundets vice ordförande Hans Bergvall. Han ser de tidsbegränsade anställningarna för soldater och sjömän som en starkt bidragande orsak till att många slutar.
– Det gör att man inte känner någon trygghet i anställningen, man har svårt att få lån, man kan inte köpa bostad och hittar man något annat så tar man det.
Han tror inte att situationen kommer att förbättras enbart av att Försvarsmakten får mer pengar.
– Då krävs det att någon på högre nivå för över anslagen till personalen. Nu köper man mycket materiel, fartyg, flygplan och utrustning. Men det krävs ju soldater och officerare för att köra flygplan och pansarvagn.
Riksrevisionen har inte undersökt hur avsaknaden av anställda soldater påverkar Försvarsmaktens förmåga och beredskap.
Fakta: Rekommendationer till Försvarsmakten
Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre, särskilt där man har stora underskott eller hög personalomsättning. Åtgärderna kan innebära tydlig kommunikation om de prioriteringar som görs av material, infrastruktur och yrkesofficerare samt vilka arbetsuppgifter man förväntas utföra. Det kan också vara åtgärder för kompetensutveckling och underlätta att kombinera yrke och privatliv.
Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet.
Förtydliga den interna styrningen för att säkerställa att den uppfattas likadant i hela organisationen. Det kan handla om att vara tydlig med vad olika begrepp innebär, vilka mål som gäller och att förankra målen som sätts.
Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”