Den 26 april klockan 01.23 inträffade två explosioner inne i reaktor Tjernobyl 4. Explosionerna och mängder av utströmmande ånga förstörde reaktorhärden, överdelen av reaktorn och taket på reaktorbyggnaden. Det gav fri passage och moln av vattenånga och radioaktiva partiklar sprutade ut ur byggnaden.

Tyngre partiklar föll ner på marken i närheten av kärnkraftverket, men den höga temperaturen på molnet ledde till att de lättare partiklarna vällde ut i en plym som steg, troligen en kilometer upp i luften. Molnet blåste mot nordväst.

Automatiskt stopp

Den 27 juli 2006 snabbstoppades kärnreaktor Forsmark 1. Det automatiskt stopp orsakades av kortslutning i ett ställverk som ligger utanför kärnkraftverket. Några personer från Svenska kraftnät jobbade med ställverket som fördelar strömmen som alstras i kärnkraftverket ut till kraftledningsnätet och landets elkunder.

Kärnkraftverket kräver en oavbruten elförsörjning för att garantera att uranbränslet kyls ned så att en härdsmälta inte uppstår. Men två av de fyra dieseldrivna reservgeneratorerna, som ska starta automatiskt, startade inte på grund av att två strömomformare var felkonstruerad och felinkopplade. Först efter 23 minuter startas generatorerna manuellt.

Reaktorn vid Tjernobyl 4 skulle stängas av för rutinmässigt underhåll den 25 april. Samtidigt ville man göra en säkerhetskontroll – man ville testa om den egna turbinen kunde fortsätta att leverera kraft till kylvattenpumparna om det blev avbrott i den yttre elleveransen, samtidigt som det inträffade en olycka. Genom att minska reaktorns effekt till mellan 20 och 30 procent innan den stängdes skulle man få ett ypperligt tillfälle att genomföra testet.

Olyckan orsakades av att Tjernobyl hade grundläggande säkerhetsbrister. Varken kärnkraftverkets ledning eller driftpersonal hade ett tillräckligt säkerhetsmedvetande. Operatörerna, som skulle testa turbinen under pågående drift, bröt mot de föreskrifter som skulle göra driften av kärnreaktorn säker. Den tekniska säkerheten var inte heller tillräcklig, skriver Statens kärnkraftinspektion (SKI) på sin hemsida.

Allvarligaste incidenten

Det som hände i Forsmark betecknas som det allvarligaste i sitt slag vid ett svenskt kärnkraftverk. Leverantören ska ha känt till svagheten i strömomformarna redan när de installerades i början av 1990-talet, men kärnkraftverkets ledning har inte informerats, enligt Ingvar Berglund, säkerhetschef vid Forsmark.

En kortslutning nära kraftverket är enligt bolaget den värsta yttre elstörning som det kan utsättas för. Normalt ska skydd i ställverk och reaktorer koppla bort störningen omedelbart. Men så skedde inte i Forsmark 1.

”Det en allvarlig brist i anläggningens djupförsvar”, skriver bolaget. ”Det illustrerar anläggningens elberoende och behovet att på sikt förbättra diversifieringen av härdnedkylningen.”

En sådan förbättring planeras sätta i gång 2011. Forsmark konstaterar att även andra åtgärder krävs på längre sikt, en långsiktig handlingsplan ska vara klar senast den 31 oktober i år.

Stängda reaktorer i Oskarshamn

Bolaget bedömer att Forsmark 3, som fortfarande är i drift, har tillräckligt ”robusta” strömomformare och att det inte krävs några åtgärder där. En slutlig analys ska vara klar den 31 augusti.

På kvällen den 2 augusti stängde två reaktorer vid Oskarshamn reaktoranläggning. Oskarshamn 1 en reservkraftutrustning av samma slag som Forsmark 1. I Oskarshamn 2 finns likheter i ett annat säkerhetssystem. Alla svenska kärnkraftverk ska nu gås igenom efter incidenten i reaktorn Forsmark 1.

-Säkerhetskontrollen för alla svenska kärnkraftverk är densamma. Däremot är den lösning man valt för säkerhetssystemen olika, säger Anders Jörle, informationschef på SKI, till SVT text och webb.