”Det viktiga är att man faktiskt inte ska tro på Riksbanken den här gången” sa jag tydligen i TV förra gången Riksbanken gav besked om räntan. Riksbankschefen framhärdade då i sin bedömning att nollräntan blir kvar till efter sommaren. 2024.
Det var den 10 februari. Jag var verkligen inte ensam om mitt tillrop. Det var snarare fler som misstrodde Riksbankschefens förutsägelser än som trodde på dem. Två veckor senare hände något som nog inga ekonomiska bedömare hade föreställt sig: Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och Riksbanken fick så mycket mer fel än den redan hade.
Frågan är hur snabbt
Nu är inflationen över sex procent i Sverige, över sju i Tyskland och över åtta i USA. Den stora frågan som bolåntagarna ställer sig nu är förstås hur snabbt och hur högt räntan drar iväg.
Den som fortfarande inte tycker det är en bra idé att lita på Riksbankens bedömning – 1,8 procent i styrränta våren 2025, vilket antagligen betyder en boränta på cirka 3,5 procent, utan vill göra en självständig bedömning, har en del att bita i: hela världen är ju upp-och-ner-vänd.
Några punkter som påverkar inflationen och därmed Riksbankens räntebeslut:
- Covid: Det har gått två år sedan världsekonomin tvärstannade, och kort därpå rivstartade med stödpengar. Följden blev komponentbrist och transportkaos. Fortfarande har många företag svårt att få fram tillräckligt med varor för att möta kundernas efterfrågan. Alltså har priserna gått upp.
- Kina, eller covid del 2: Nu stänger Kina ner, igen. Förskräckligt för mångmiljonstädernas invånare framförallt, men det förvärrar också på nytt det globala logistikkaoset. Det betyder risk för ännu mer brist och prisökningar.
- Energipriserna: El och bränsle började driva upp inflationen i Sverige redan i höstas. Stora EU-länder, bland annat Tyskland, fick inte all den gas de behövde från Ryssland, vilket bidrog till chockhöjda elpriser även i södra Sverige.
- Kriget, eller energipriserna del 2: Rysslands invasion av Ukraina gjorde energikrisen än värre: väst begränsar köpen av rysk olja och gas, och när som helst kan det bli tvärstopp, antingen på grund av fler sanktioner mot Ryssland, eller därför att Putin själv stoppar oljan och gasen. Han har ju redan börjat, med Polen och Bulgarien. Ännu högre energipriser alltså, vilka också fortplantat sig till mat, möbler och en massa andra varor.
900 mer per miljon i bolån
Frågorna nu är: Hur hög och långvarig blir inflationen på grund av ovanstående? Blir det lönehöjningar för att kompensera, och i så fall, mer prishöjningar och mer löneökningar i en skadlig spiral?
Svaren avgör hur mycket Riksbanken kommer höja räntan för att nå ner till målet två procents inflation. Väljer man att tro på Riksbanken den här gången kommer den rörliga boräntan vara 1,5 procentenhet högre om två år. Det betyder 900 kronor i månaden för plånboken per miljon i bolån.
Men många bedömare tror på så mycket som 2,5 procentenheter, alltså 1 500 kronor i månaden per miljon.
Risken finns också att Riksbanken tar i så mycket med räntehöjningar att ekonomin kraschar, i värsta fall dessutom utan att lyckas få ner inflationen, som ju delvis styrs av krig och oljepris. Då kan bostadspriserna falla också, över 30 procent säger Finansinspektionen när den är på sitt dystraste humör.
Därifrån är det långt i dagsläget: det är fortfarande bra fart på ekonomin, och det är fortfarande brist på bostäder. Men det har alltid varit sant att man inte ska låna för mycket. Och nu är det verkligen sant.