2024 blev rätt okej lönemässigt, efter några år med rejäla bakslag då inflationen åt upp allt.

Lönepåslagen räckte under 2022 och 2023 inte till för att täcka de höga prisökningarna i samhället. Därmed försvann cirka tio procent i reallöneökningar eller 7–8 år av tidigare påslag (lön minus inflation) – och svenska löntagare var generellt tillbaka kring 2015 års nivå.

Men 2024 vände det och 2025 blir ännu bättre, om bedömningarna slår in.

80 procent av kravet

Vinterns stora avtalsrörelse, som berör över tre miljoner löntagare, har dragit i gång. Fackens utgångsbud är 4,2 procent i påslag, högre än snittet under de senaste 10–15 åren, borträknat 2023–2024. Så mycket lär det inte bli i slutändan.

– Historiskt brukar ju märket hamna på ungefär 80 procent av fackens krav, säger Emma Paulsson, ekonom på Swedbank med inriktning på löner och arbetsmarknad.

Därmed skulle den slutliga överenskommelsen landa kring 3,3 procent i lönelyft, i genomsnitt.

– Vi landar på en total löneökningstakt (inklusive löneglidning) på 3,6 procent för både 2025 och 2026, säger Emma Paulsson.

Ännu bättre

Inflationen, enligt Riksbankens KPIF-mått som räknar bort ränteförändringar, bedöms i nuläget landa kring två procent. Det ger reallöneökningar på 1,6 procent två år i rad. Räknar man på det rena inflationsmåttet, KPI, som bedöms bli under en procent 2025:

– Då blir det en ännu större reallöneökning, nästan tre procent 2025, säger Emma Paulsson.

Men det är mycket att ta igen från de förlorade inflationsåren. Först 2026 är vi tillbaka på samma nivå som före perioden av skenande prisökningar, enligt Paulsson.

Blir det då en bråkig avtalsrörelse?

Nej, Emma Paulsson tror inte det. Förutsättningarna är bättre än inför förra lönerörelsen vintern 2023, då löntagarnas rop på kompensationskrav tidvis var högljudda.

– På förhand ser det inte ut som att kraven på löneökningar skulle innebära någon jättefara för att det ska braka samman. Det är ganska klara förutsättningar, säger hon.