Den nya rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) pekar särskilt på att etableringsersättningen för nyanlända har negativa effekter för jämställdheten.

För ett sammanboende par med barn lönar det sig oftast mindre för kvinnan att börja arbeta om mannen redan gör det.

Etableringsersättningen för nyanlända som fått uppehållstillstånd är som mest knappt 7 000 kronor skattefritt. En familj kan också få etableringstillägg på mellan 800 kronor och 1 500 kronor per barn beroende på barnens ålder. Dock max 4 500 kronor per månad.

Försvinner helt

Det tillägget försvinner helt om båda föräldrarna börjar jobba. Därför föreslår ESO att tillägget individualiseras, så att exempelvis två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera.

– Det måste löna sig att arbeta och då tror jag att detta är en både rimlig och vettig åtgärd att genomföra, säger rapportförfattaren Eva Löfbom

En sådan individualisering av tillägget skulle innebära att inkomstbortfallet blir något större när den första föräldern börjar arbeta jämfört med i dag, medan bortfallet för den andra i hushållet skulle bli mindre.

Ylva Johansson (S) är inte främmande för en sådan lösning, men påpekar att regeringen håller på att se över de ekonomiska incitamenten för att arbeta.

– Det ska alltid löna sig att arbeta, säger hon.

”Är stötande”

Enligt ESO-rapporten motsvarar etableringsersättningen i snitt 80 procent av den disponibla inkomst som en nyanländ med barn skulle ha om han eller hon arbetade.

Hur mycket det lönar sig att gå från bidrag till arbete beror på flera faktorer. Många nyanlända har låg utbildning, vilket oftast betyder låg lön. Betydelse har också hur olika typer av bidrag, avgifter och skatter påverkas av att man börjar arbeta.

Tidigare var det möjligt att arbeta utan att få etableringsersättningen sänkt. Den möjligheten tog den rödgröna regeringen bort.

– Det tänker jag stå fast vid. Jag tycker att det är stötande att nyanlända ska kunna ha både bidrag och lön, säger Johansson.

Vill ställa krav

Det gör det dock, enligt henne, lite svårare att hitta lösningar som gör det mer lönsamt att arbeta.

Johansson tror inte på en generell sänkning av nivån på etableringsersättningen.

– Då blir fler beroende av försörjningsstöd, säger hon.

Johansson pekar på att det även finns problem med incitamenten för att gå från försörjningsstöd till jobb. Hon vill bland annat att man ska kunna ställa samma krav på försörjningsstöd som för de ersättningar man får från arbetsförmedlingen.

– Om du till exempel behöver lära dig svenska för att bli anställningsbar, så ska man kunna dra in försörjningsstödet om du inte gör det, säger Johansson.

”Lönar sig inte för alla”

Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson tycker inte att nyanländas incitament för att jobba är tillräckliga.

– Rapporten visar svart på vitt att det inte lönar sig för alla att gå till jobbet i stället för att vara hemma, säger hon.

– Vår lösning är sänkt skatt på låga inkomster, ett bidragstak så att man inte kan stapla olika bidrag på varandra och kortare vägar till arbete.

Svantesson håller med arbetsmarknadsministern om att det är fel att nyanlända ska kunna arbeta och få lön samtidigt som de får etableringsersättning. Moderaterna vill inte återinföra den möjligheten.