Enligt Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, har svenska hushåll haft det väldigt gott ställt de senaste femton åren, generellt sett.
– De har haft en god inkomstutveckling, lägre skatter och som grädde på moset kunnat åtnjuta lägre räntor, konstaterar han.
Många har kunnat ha goda marginaler i sin ekonomi, men nu ser det här ut att kunna ändras. Inflationen stiger, räntehöjningar väntas, priset på energi och drivmedel har ökat kraftigt. Vilka står bäst rustade?
Tre områden
SVT har tittat på de tre storstäderna, de 40 största kommunerna och de 40 minsta kommunerna. Kartläggningen, som baseras på två undersökningar som Swedbank har gjort, visar att de som bor i mindre kommuner ofta har mer pengar över.
– Många gånger kan vi se att det är de som bor i landets minsta kommuner som har mest pengar över till annan konsumtion och sparande när boendet och nödvändiga levnadskostnader är betalda, säger Arturo Arques.
I videon ser du hur ekonomin för en familj med två vuxna och två barn skiljer sig åt i olika slags kommuner.
Kommentar från reporter: Bränsle- och matpriser är inte med i uträkningen. Det visade sig vara väldigt komplicerat att räkna ut för alla kommuntyper. Bostaden är dock oftast den enskilt största utgiften och ger en bra indikation på ekonomisk uthållighet.
För stora kommuner och storstäder finns däremot en rapport som tittar på fler nödvändiga utgifter.
Källor:
Uppgifterna bygger på två undersökningar som Swedbank gjort.
Den ena tittade på utgifterna för boende i Sveriges 40 minsta kommuner. Resultatet slogs ihop och en snitt räknades ut. Detta eftersom kommunerna är så pass små att enskilda bostadsförsäljningar skulle kunna påverka resultatet för mycket.
Den andra undersökningen har tittat på bostadskostnader i procent av disponibel inkomst, inkomst efter skatt, i de tre storstäderna samt de fyrtio största kommunerna.