Finansinspektionens bolånerapport är myndighetens årliga genomgång av hushållens bostadslån. Årets rapport visar att belåningsgraden uppgick till 64 procent och den genomsnittliga skuldkvoten till 402 procent.
Det kan jämföras med fjolårets siffror om 65 procents belåningsgrad och 406 procent i skuldkvot.
Framhåller dämpande effekten
Finansinspektionen vill gärna framhålla amorteringskravets dämpande effekter i dagens rapport på den genomsnittliga skuldkvoten. Gott så. Men läser du hela rapporten så ökar skulderna i förhållande till inkomst hos de som har hög skuldsättning. I den finstilta analysen i bilagan redovisas dessutom att det finns ”tecken” på att amorteringskravet fått effekt och att effekten är betydligt mindre än myndigheten förväntat sig. Inte direkt en stenhård skulddämpningssmash.
Faran inte över
Det är första gången sedan mätningarna genomfördes som skuldkvoten i Finansinspektionens undersökning minskat något. Men Finansinspektionens rapport andas inte ”faran över” – myndigheten är noga med att påpeka att det finns en förhöjd risk för boprisfall och att svenskarna har väldigt höga skulder.
De 25.000 hushåll som ingår i undersökningen hade dock bra marginaler och bättre motståndskraft vid en eventuell kris än tidigare. Den låga räntan och börsuppgången kan vara några förklaringsfaktorer.
Kan förstärka lågkonjunktur
Det Finansinspektionen och Riksbanken fortfarande oroar sig för är inte att svenskar tvingas från hus och hem utan att en lågkonjunktur förstärks när svenskarna slutar att konsumera och istället fokuserar på att betala av på sina alltför höga bostadslån.
Samtidigt som det finns signaler om stigande räntor i omvärlden – vilket till slut når Sverige eftersom de svenska bankerna i hög grad är beroende av internationell upplåning – visar också Finansinspektionens rapport att allt fler svenskar väljer att låna till rörlig ränta på sina bolån. Något som gör att de också påverkas om och när räntan höjs.
Lånefesten måste dämpas
Eftersom de allra flesta politiker gjort analysen att ett minskat ränteavdrag eller återinförd fastighetsskatt är politiskt självmord inför valet 2018, är det finansinspektionen som får försöka stävja partyt. Först i februari 2018 får Finansinspektionen mandat att införa ett skuldkvotstak.
Även om hacket i svenskarnas skuldkurva är välkommet har behovet av åtgärder för att dämpa lånefesten sannolikt inte minskat. Den svenska bostadsmarknaden – och i och med också den svenska ekonomin – är en av de mest sårbara i världen.