Det finns 760 miljoner betalkort inom EU – vilket innebär ungefär att varje EU-medborgare har cirka ett 1,5 kort. Och vi betalar med korten allt oftare. Under 2013 ökade kortbetalningarna med 6 procent, enligt BBC News. Men vårt allt ihärdigare kortbetalande innebär utgifter för handeln, eftersom butikerna måste betala dyra avgifter till bankerna och kortföretagen varje gång ett kortköp genomförs. Och dessa kostnader brukar oftast läggas på priset på varan, som i sin tur blir dyrare.

Konsumenterna kan spara

EU flaggade redan i december förra året för att man ville begränsa de dyra kortavgifterna med ett tak på 0,3 procent för kreditkort och 0,2 procent för betalkort. Under tisdagen röstades förslaget igenom i EU-parlamentet med ett resultat på 621 röster för och 26 emot.

De avgifter som nu reglerats i Bryssel rör de så kallade mellanbanksavgifterna. Det vill säga de avgifter som bankerna tar ut av varandra. Exempelvis, när du betalar med ditt bankkort från en bank i en affär som har avtal med en annan bank tar den banken ut en avgift från butiken.

Taket ska gälla både internationella och nationella korttransaktioner, som i dag kostar handeln utöver EU cirka 10 miljarder euro om året. Avgifterna är inte synliga för kunderna och skiljer sig åt från land till land.

Enligt EU-kommissionen kommer de sänkta kortavgifterna innebära en besparing på 6 miljarder euro om året och 730 miljoner euro för konsumenterna.

– Den här reformen är bra för konsumenter, bra för affärerna och bra för Europa. Det kommer leda till lägre priser och transparenta kostnader för kunderna. Det minskar en slags skatt som läggs på företagen av bankerna i form av förmedlingsavgifter och bromsar nya innovationer, säger Margrethe Vestager, konkurrenskommissionär i EU, till Financial Times.

Handeln jublar

Organisationen Svensk Handel jublar över det nya beslutet.

– Det här tycker vi givetvis är superbra. Bankerna gör övervinster på de här avgifterna och har samtidigt en mängd dolda avgifter som ju trillar över på konsumenterna, säger pressansvarig Hans Tjernström.

Enligt en rapport från Svensk handel som kom 2013, uppgår de svenska hushållens kortavgifter till 2.800 miljoner kronor per år, vilket är 600 kronor per hushåll. Det inkluderar både de öppna avgifter som årsavgifterna kortinnehavare betalar till bankerna och de avgifter som handlarna betalar till bankerna och som vältras över på kunderna i form av högre priser.

Konsumentorganisation skeptisk

Konsumentorganisationen Sveriges konsumenter välkomnar de sänkta avgifterna, men samtidigt som man ser positivt på reformen är man också luttrat skeptiskt till att butikerna verkligen kommer sänka priserna när de slipper dyra avgifter.

– Vi förväntar oss att priserna sänks om företagen får lägre kostnader, betalningen blir transparent och konkurrensen fungerar. Samtidigt är fiffigheten stor oss företagen att hitta vägar runt att sänka priserna. Man kan hitta andra luckor och hävda att man har andra kostnader som äter upp de sänkta avgifterna, att man till exempel väljer att satsa på marknadsföring i stället, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter.

– Vad det här verkligen innebär för plånböckerna återstår att se. Företag sänker inte priser om de verkligen inte behöver, fortsätter han.

Vissa priser kan sänkas

Svensk handels betalningsansvarige och näringspolitiska expert, Bengt Nilervall menar att det kan ske prissänkningar, men att det är olika från bransch till bransch.

– Detta är en bransch med väldigt låga marginaler och därför är det viktigt att hålla nere kostnaderna. Det här innebär att det i alla fall gör det lättare att bibehålla prisläget och inte höja priserna. Men i vissa branscher som dagligvaruhandeln och möbelbranschen kan priserna komma att sänkas, säger han.

Bankerna missnöjda

Marknaderna i Tyskland och Polen kommer känna av reformen mest, där kortavgifterna i snitt ligger på 1,8 procent respektive 1,6 procent, enligt Financial Times.

Givetvis ses inte reformen med blida ögon av kortföretagen och bankerna, som går miste om stora summor från handeln. Kritiker från det hållet hävdar att det nya taket kan innebära att priserna inte alls sänks utan att mellanskillnaden stoppas i butikernas egna fickor. Mastercard förlorade dock förra året ett fall i EU:s högsta domstol där företaget hävdade att restriktionerna stred mot konkurrensrätten.

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC, säger till BBC News att man hoppas att besparingarna kommer att komma kunderna till godo, men att man samtidigt måste övervaka noggrant så att inte banker ökar på andra konto- och serviceavgifter för att kompensera för sitt inkomstbortfall.