Priserna på råolja och naturgas rusar uppåt sedan Ryssland inlett attacker mot en rad olika mål inne i Ukraina. Aggressionen mot Ukraina har potential att snabbt utvecklas till den största väpnade konflikten i Europa sedan andra världskriget.
Priset på råolja lyfte över 100 dollar fatet för första gången sedan 2014 och på råvarubörsen i Amsterdam steg priserna på naturgas till på 120 euro per megawattimme – ett prislyft med 35 procent.
Prischocken slår nu mot en energimarknad som redan befinner sig i kris sedan Ryssland i fjol började minska leveranserna av naturgas, menar Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker på storbanken SEB.
Stängd industri
– Före det här kriget har Europa tappat omkring 30 procent av de ryska leveranserna av naturgas. Och under kriget som nu pågår i Ukraina kommer man antagligen att stänga ned naturgasledningarna som går igenom Ukraina – för att undvika katastrofer och explosioner.
Det minskade utbudet kommer innebära dyrare gas, något som slår framför allt mot Tyskland. Men svenska hushåll kommer inte heller undan eftersom elpriset i Norden till stor del avgörs av tyska energipriser.
För näringslivet blir det också betydligt tuffare, enligt Schieldrop. Han ser först och främst ett hot mot tung energikrävande industri som smältverk, stålverk och aluminiumproduktion. Men problemen riskerar att snabbt sprida sig till andra sektorer – som fordonsindustrin – där man använder just stål, aluminium, zink eller andra insatsvaror.
Dyrare drivmedel
Drivmedelspriserna – som bensin och diesel – lär också stiga rejält i krigets skugga när oljeleveranserna från Ryssland krymper. Enligt Schieldrop måste priset upp emot 150 dollar fatet för att nå balans.
– Priset måste upp till en nivå där konsumenterna säger att detta är mer än vad jag är beredd att betala. Det betyder recession. Du måste dra ned på aktiviteten i ekonomin för att få en lägre konsumtion av olja, tillägger han.
Inflationshotet ökar
Energiprischocken kommer dessutom förvärra inflationsproblemen. Hur mycket avgörs av hur kriget i Ukraina utvecklas, vilka sanktioner väst slår till med och hur Ryssland svarar på dessa, enligt Schieldrop.
Han räknar med att Putin inte kommer att dra sig ur Ukraina förrän han säkrat ett regimskifte i Kiev, med nya ukrainska ledare som tydligt vänder sig från Nato, USA och EU.
Hur långt väst är villigt att gå med sanktioner mot rysk energiexport är han mindre säker på.
– Men det blir säkert hårdare sanktioner. Och då kan Ryssland komma med motåtgärder mot EU och USA. Då kan det handla om minskad energiexport. Det är ett naturligt svar för Ryssland.