Under några år efter finanskrisen 2008 minskade världens totala militära utgifter något på grund av strama statsbudgetar. Men sedan 2014 har utgiftskurvan gått stabilt uppåt. En avgörande faktor var Rysslands annektering av Krimhalvön det året.

– Rysslands aggression I Ukraina, men också återkommande terroristattacker i Europa och stigande rivalitet med Kina, både i Europa och USA, har bidragit till att de militära utgifterna har ökat, säger Lucie Béraud-Sudreau.

”Stark trend”

Under 2020 hade världens sammanlagda militärutgifter ökat till cirka 20 000 miljarder kronor.

Enligt Lucie Béraud-Sudreau har kraven från försvarsalliansen Nato och dess största finansiär USA, om att medlemsländerna ska lägga två procent av BNP på försvaret, bidragit till de ökande anslagen. Men säkerhetsläget och den allmänna hotbilden påverkar också.

– De ökade militärutgifterna har varit en väldigt stark trend som vi bevakar. Och vi ser tyvärr inte att de kommer att minska de närmaste åren, säger Lucie Béraud-Sudreau.

Ryssland ett undantag

Det finns ett undantag bland världens största länder när det handlar om militära utgifter. Det är Ryssland. Fram till 2015 ökade de ryska försvarsutgifterna kraftigt medan landet moderniserade sin militärmakt.

Men efter det bidrog ekonomiska sanktioner från väst och fallande råvarupriser, som har stor inverkan på rysk ekonomi, till att Ryssland minskade sina militära utgifter något mellan 2016 och 2020.

– Men även om Ryssland inte ökar sina militära utgifter lika mycket som de gjort tidigare så är de fortfarande ett av de länder i världen som lägger mest pengar på militären, säger Lucie Béraud-Sudreau.

Eftersom stater och regeringar är vapenföretagens största beställare sammanfaller den globala ökningen av militärutgifter senaste åren med omsättningsökningen under samma period för världens 100 största vapenföretag.

Enligt Sipri, som årligen sammanställer och analyserar företagens omsättning, sålde de företagen vapen för över 5 000 miljarder kronor år 2020.