Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 6,1 procent i mars 2022. Det är en uppgång från februari då inflationstakten var 4,5 procent. Månadsförändringen från februari till mars var 1,7 procent.

– En av orsakerna är Rysslands invasion av Ukraina som drivit upp energipriserna. Nu sprider sig prisökningen även till annat som vi konsumerar, säger SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström.

– För plånboken betyder det att de allra flesta faktiskt får försämrad köpkraft, hur mycket sämre beror på vilken typ av varor man brukar konsumera. Mest utsatta blir de som har små marginaler till exempel pensionärer och ensamstående med barn.

Enligt SCB är det den högsta inflationstakten enligt KPIF sedan december 1991 då prisökningstakten låg på 7,8 procent.

– Inflationstakten steg kraftigt till följd av en allmän, bred prisuppgång. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade, men framför allt var det stigande el- och drivmedelspriser som påverkade, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

El och drivmedel

Störst betydelse för inflationstakten har prisökningarna på el och drivmedel haft, följt av livsmedel – främst mejeriproduktier. Även restaurangbesök, möbler och bilar har fortsatt att öka kraftigt i pris de senaste månaderna.

De flesta bedömare har väntat sig en rejält stigande inflation, men dagens SCB-siffror överträffar farhågorna. Nu återstår att se hur Riksbanken gör med styrräntan. Alla förväntar sig en höjning – osäkerheten gäller om den kommer redan i slutet av april eller om Stefan Ingves och direktionen vågar vänta till  efter sommaren.  

En sak är dock säker – tiden med nollränta är snart över.