Den så kallade KPIF-inflationen under oktober månad hamnade på 3,1 procent, visar färska siffror från SCB. Alltså en bra bit över riksbankens mål på 2,0 procent.

Inte sedan september 2008 har prisutvecklingen för den privata konsumtionen i Sverige varit så hög.

Högre energikostnader

Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPIF från samma månad föregående år, beror främst på höjda boendekostnader, där prisuppgångar på el stod för det största bidraget. Även höjda drivmedelpriser har haft stor inverkan.

Höjda priser på bilar har också spelat in. Rådande komponentbrister på bland annat halvledare har gjort att tillgången på nya bilar har minskat vilket får en effekt på andrahandsmarknaden med dyrare begagnade bilar som resutlat.

Skulle man däremot räkna bort höjda energipriser ligger inflationstakten på 1,8 procent.

Pandemieffekt

På kort sikt, sedan föregående månad, kan det vara en pandemieffekt som förklarar de högre priserna.

– Vi såg en bred prisuppgång på bland annat olika evenemang som idrottstävlingar, bio, teater och inträde till dansklubbar. Något som kan vara kopplat till lättade restriktioner, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Dessutom har drivmedelspriserna fortsatt att öka och högre priser för frukt, grönsaker och dryck sammantaget bidragit till stigande livsmedelspriser. Elpriserna har däremot sjunkit under oktober månad, visar SCB:s statistik.

Tillfälligt höjning?

Riksbanken räknar med att den höga inflationen är tillfällig. Men Johan Javeus, chefstrateg på banken SEB är inte lika säker.

– Vi behöver inte vara rädda för ett läge med hyperinflation. Men däremot tror jag att det finns en risk för att inflationen ligger kvar på högre nivåer under längre tid än vad centralbanker räknar med.

Det är inte bara Sverige som brottas med högre priser just nu. I eurozonen ligger inflationen på drygt 4 procent och i USA på över 6 procent, vilket är den högst uppmätta inflationstakten på över 30 år.