Arbetslösheten i Sverige sjunker, både bland inrikesfödda och utrikesfödda, men det är svårare för personer som invandrat att komma i arbete. Efter åtta år är varannan utrikesfödd fortfarande utan jobb.

Nu varnar Konjunkturinstitutet, KI, för att skillnaderna mellan inrikesföddas och utrikesföddas möjlighet att få jobb på lång sikt är problematiska för svensk ekonomi.

– Det är allvarligt att vi har de här skillnaderna i det längre perspektivet. Om man står utanför arbetsmarknaden under en lång tid måste man försörja sig på bidrag och det kommer kosta på de svenska statsfinanserna, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef.

– Just nu har vi en högkonjunktur och för att kunna möta den ökade efterfrågan behöver fler arbeta.

Kan påverka ekonomin negativt

Många som kommer nya till Sverige är unga och har i bästa fall många år kvar att arbeta. Men lyckas de inte komma i arbete påverkar det svensk ekonomi negativt, enligt KI, vars uppdrag är att analysera den ekonomiska utvecklingen i Sverige

– Vi har ett rättighetsbaserat välfärdssystem, rätt att få skola, vård och omsorg. Det är ett generöst system, men vi behöver ha att många arbetar. Är vi få blir skattebördan hög på dem som jobbar. Kommer inte fler in på arbetsmarknaden kommer vi att behöva höja skatterna i Sverige.

I dagsläget – och på kort sikt – klarar dock svensk ekonomi av att alla inte arbetar.

– Vi har goda statliga finanser. Vi klarar välfärden men det gäller att passa på när vi har högkonjunktur. Om man inte gör det kommer nästa lågkonjunktur och då kommer de här personerna få det ännu svårare.